Helgmotiv

En vecka närmar sig sitt slut och nästa väntar på att ta vid. Hörde en rolig betraktelse om ångest för att helgen är slut:

”Efter fem dagar försvinner ångesten av sig själv!”

En av fördelarna med att bli äldre är i mitt fall uppskattningen av här och nu även i vardagen. Det är trots allt drygt 70% varje vecka som är vardag och det känns slösaktigt att enbart leva i väntans tider.

För alla som ännu inte har kommit in i samma läge tipsar jag om att ta semester i juli. Det är nämligen så att juli månad har fem måndagar, tisdagar, onsdagar men enbart fyra helger.

Ha en suverän avslutning på veckan och en minst lika suverän start på den som väntar runt hörnet.

Demokratins röster

Planerade in lite extra tid på Centralstationen i Stockholm i förmiddags. Passade på att förtidsrösta i valet till EU-parlamentet.

Med tanke på att demokratihatarna är på stark frammarsch i Europa är varje vettig röst för sans och reson värdefull. För mig känns det här valet än viktigare än det val vi hade i höstas.

Röstningen är jättesmidig, även om man inte har sitt röstkort med sig. Trevlig personal som hjälper till med att skriva ut ett nytt och hela processen klaras av snabbare än det tar pendeltåget att ta sig mellan Huddinge och Älvsjö (ca 5 minuter vill jag upplysa alla mina vänner som inte har Stockholmsanknytning).

Härkomst

Tar en kort rast från vardagen. Förbereder mig för en författarkväll. Längtar efter mina fantasilandskap.

Men, först en rast för att ställa om hjärnkontoret från logik till kontrollerad galenskap.

Roar mig med något som kom från ingenstans: Att rita en livskurva. Eller om jag tänker efter närmare planterades nog ett frö tidigare idag: Ett besök i barndomsorten Fittja.

För mitt första experiment med något liknande har jag markerat X-axeln i min livskurva enligt följande:

WOW!

MELLANMJÖLK!

BLÄ!

Y-axeln har jag delat upp i årsperioder enligt:

0 – 10

11 – 20

21 – 30

31 – 40

41 – 50

Nu!

Övningen sätter igång många tankar. Minnesbilder á la directors cut slåss om sändningstid.

Livskurvan förpassas till periferin. Medvetandet, eller rättare sagt partypoopern, tar kontrollen. Styr mig in på att fundera på härkomst, nostalgi, att leva i dåtiden.

För min del spelar härkomsten mindre roll. ”Här” och ”nu” är den största möjligheten till rikedom. En outforskad skatt. En outsinlig källa till beslut, handlingar och upplevelser. Livet som pågår med alla små och stora glädjeämnen. Möjligheten att vara den som skapar förutsättningar för en jämn kurva som håller sig i WOW-fältet.

Nu när jag närmar mig slutet på den här tankevirveln känner jag värmen djup där inne: Myste varje minut när jag skrev till dig.

Mitt barndoms Eldorado

Hemvist

Tillbringade helgen i Luleå. Kärleksfullt umgänge med äldste sonen, svärdottern och underbara barnbarnet.

Vid morgonens promenad med hunden filosoferade jag över begreppet hemvist. Finns flera talesätt som ”Borta bra, men hemma bäst” eller ”Mitt hem, min borg”. För egen del har jag kommit till min egen insikt om vad ”hem” egentligen är:

”Hemma är där själen och sinnena lever i harmoni!”

Som jag ser det behöver var och en av oss hitta ett harmoniskt hem i sig själv. Nöjt konstatera att man är i balans ”här och nu”. Då är man alltid hemma, vart man än befinner sig.