Livets självklarheter

Med åren kommer insikterna på lång rad. Det som många tänker på som livets självklarheter är egentligen inte det minsta självklart för majoriteten av oss. Vi är helt enkelt för upptagna med vardagens bestyr för att ens reflektera. Eftersom jag har en kreativ söndag med gitarrspel, sång och om en kort stund skrivande på min nästa bok så ska jag ägna mig åt några självklarheter i livet. Sätter ihop ett antal punkter i dialogform med mig själv. När jag säger ”du” i texten syftar jag på mig själv.

  • Livet vi lever är det liv vi själva har skapat åt oss. Livet är här och nu, samt består av summan av de val som vi har gjort på resan så här långt. Inte nöjd? Börja med att göra andra val och hitta stigen du vill gå.
  • Många stigar leder fel. Om du inte går vidare får du aldrig veta vilka stigar som så småningom leder rätt. Rädslan att misslyckas måste ersättas med lusten att hitta nya vyer.
  • Världen är full av tänkare och missförstådda genier. Den behöver inte ytterligare en sådan. Ytterst få har pratat sig fram till lycka. Göra istället för att prata är parollen.
  • Allting förändras, kommer att förändras och det är inget du kan göra något åt. Hitta nya stigar, gör nya val och ha så jäv-a roligt som du kan. Så vitt vi alla som lever på planeten idag vet så finns det inget liv efter detta.
  • Slutligen kommer mitt absolut främsta råd: Fråga aldrig en kvinna om hon är gravid!

Ha en härlig söndag i den här andra halvan av november!

Annonser

Författarhöst

Höstens dofter och färgprakt anas av mina sinnen. Garderoben ändras, sommarens attiraljer flyttas till ett torrt förvar och författarlusten växer sig enorm. Sätter nu igång med ett romanprojekt som får arbetsnamnet ”En liten jävla roman”. Förutom själva skrividén umgås jag med tankar om samverkan socialt med dig som vill bidra. Låter tankarna fermenteras och mogna.

Slutligen kan jag meddela att jag precis öppnat romanen på bilden nedan.

Stora små lögner

Observationer strax innan jag fyller 52

Livet är helt otroligt. Våra hjärnor än mer otroliga. Ser så tydligt hur två konstruktioner i våra hjärnor ställer till det på vår otroliga livsresa:

Att hålla fast vid det som har varit och mäta sig mot andra.

Det förstnämnda om gamla oförätter finns det tretton psykiatriker på dussinet som ägnar sig åt. Därför tar jag bara fram tänkvärda, helt ofullständiga, observationer från någon smart person: ”Om du håller i glödande kol är det en god idé att släppa taget så fort som möjligt innan du blir rejält skadad.” Det glödande kolet är det förslutna som man kan välja att hålla fast, eller släppa.

När det gäller att mäta sig mot andra skulle vem som helst kunna bygga upp en framgångsrik fasad på sociala medier och framkalla magsår hos andra. MEN… Grundfrågan kvarstår: Är man lyckligare av en (falsk) fasad? Min egen bergfasta övertygelse är att jag varje morgon får två oskattbara gåvor: Att öppna mina ögon!