Olagom

Det finns inget som heter lite kärlek eller lagom lycka

Det finns inget som heter lite kyssar eller lagom smekningar

Det finns inget som heter lite längtan eller lagom åtrå

Annonser

Odödlig poesi

En favoritdikt av William Butler Yates en höstfredag i oktober:

 

Wine comes in at the mouth

And love comes in at the eye;

That´s all we shall know for truth

Before we grow old and die.

I lift the glass to my mouth.

I look at you, and I sigh.

Författarhöst

Höstens dofter och färgprakt anas av mina sinnen. Garderoben ändras, sommarens attiraljer flyttas till ett torrt förvar och författarlusten växer sig enorm. Sätter nu igång med ett romanprojekt som får arbetsnamnet ”En liten jävla roman”. Förutom själva skrividén umgås jag med tankar om samverkan socialt med dig som vill bidra. Låter tankarna fermenteras och mogna.

Slutligen kan jag meddela att jag precis öppnat romanen på bilden nedan.

Stora små lögner

Observationer strax innan jag fyller 52

Livet är helt otroligt. Våra hjärnor än mer otroliga. Ser så tydligt hur två konstruktioner i våra hjärnor ställer till det på vår otroliga livsresa:

Att hålla fast vid det som har varit och mäta sig mot andra.

Det förstnämnda om gamla oförätter finns det tretton psykiatriker på dussinet som ägnar sig åt. Därför tar jag bara fram tänkvärda, helt ofullständiga, observationer från någon smart person: ”Om du håller i glödande kol är det en god idé att släppa taget så fort som möjligt innan du blir rejält skadad.” Det glödande kolet är det förslutna som man kan välja att hålla fast, eller släppa.

När det gäller att mäta sig mot andra skulle vem som helst kunna bygga upp en framgångsrik fasad på sociala medier och framkalla magsår hos andra. MEN… Grundfrågan kvarstår: Är man lyckligare av en (falsk) fasad? Min egen bergfasta övertygelse är att jag varje morgon får två oskattbara gåvor: Att öppna mina ögon!