Såg på Nyhetsmorgon på TV4 i morse. Ett av inslagen handlade om insekter och vår syn på dem. Fascinerande inslag med professor Anne Svendrup-Thygesen vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet. Avslutningsorden är så otroligt slagkraftiga att jag bara måste dela vidare.
”Världen är så rik på små under, men så fattig på ögon som ser dem!”
Introducerade området ”förresten” för ett tag sedan på Write4Joy.
Dags för en ny betraktelse på temat.
”Kan en murare gå in i väggen?”
Det mesta som jag känner till har en början och ett slut. Kanske med undantag för den mänskliga dumheten, som verkar nå nya höjder för varje år som går.
Vad får mig som är en född optimist att verka lite dysterkvist?
Alla missgärningar som döljer sig bakom ett ord!
”Jämställdhet”
Smaka på ordet.
Fundera över dess existens.
Hur kan det vara så att vi 2019 i en civiliserad värld fortfarande behöver ha ordet ”Jämställdhet”?
Givetvis kan inte några rader text i ett mikrokosmos på Internet göra någon skillnad, men frågan måste ställas. Vilka handlingar behövs för att ordet ”jämställdhet” ska förpassas till de sälla jaktmarkerna?
Har svårt att tänka mig hur någon levande människa har ett behov av begreppet!
Tulpaner, skumpa och sång väntar den dag ordet förpassas.
Fick en förfrågan av en affärsbekant om talesättet kring vad ”hemma” är. Han ville gärna ha en engelsk version att sprida vidare i USA, där han är verksam.
So, without further due:
Som förälder har man en oreserverad kärlek till sina barn. Ibland är det något man bara tar för givet att ens finingar känner.
Har också lärt mig i livet att om man bara tar saker och ting för givet så kan det gå snett. Speciellt som pappa har man en enorm påverkan.
I mitt fall påbörjades tanken om en ”Pappa-bok” i januari 2018. En tanke som fick fäste och gjorde att ett gediget arbete startade påsken samma år. Inför den senaste påsken fick så mina tre ovärderliga människor varsin bok med pappas samlade tankar om livet i stort. Med hela mitt väsens förhoppning om ett framgångsrikt/händelserikt liv.
Varje omslag och inledning är helt unik efter vilka dessa tre fantastiska människor är. Därefter är det 18 kapitel som handlar om allt ifrån kärlek, framgång och pengar till tro & religion.
Så här ser omslagens framsida ut.
Framgång, kärlek, empati och generositet är ett bärande tema rakt igenom.
Framgång är enligt mig när var och en hittar sin passion i livet och kan fylla sina dagar med att låta passionen växa. Fokus, kunskapsinhämtning, utmanande av föreställningar, nyfödda idéer och annat systematiskt arbete är näringsämnena som står för tillväxt. Uthållighet och modet att hålla fast är två andra goda egenskaper. Lärde mig för längesedan en intressant ”läxa” på någon kurs i USA enligt följande:
”Stamina is the ability to stand high above CRAP:
Crisicism
Rejection
Assholes
Pressure”
Kärleken till, och tryggheten i, sin egen person är grunden för att stå emot all världens CRAP.
Har fått bra respons via en kommentar och ett par inskickade kontaktformulär.
Tack för era fina tillrop.
Har tack vare er skapat en poster enligt nedan.
En vecka närmar sig sitt slut och nästa väntar på att ta vid. Hörde en rolig betraktelse om ångest för att helgen är slut:
”Efter fem dagar försvinner ångesten av sig själv!”
En av fördelarna med att bli äldre är i mitt fall uppskattningen av här och nu även i vardagen. Det är trots allt drygt 70% varje vecka som är vardag och det känns slösaktigt att enbart leva i väntans tider.
För alla som ännu inte har kommit in i samma läge tipsar jag om att ta semester i juli. Det är nämligen så att juli månad har fem måndagar, tisdagar, onsdagar men enbart fyra helger.
Ha en suverän avslutning på veckan och en minst lika suverän start på den som väntar runt hörnet.
Planerade in lite extra tid på Centralstationen i Stockholm i förmiddags. Passade på att förtidsrösta i valet till EU-parlamentet.
Med tanke på att demokratihatarna är på stark frammarsch i Europa är varje vettig röst för sans och reson värdefull. För mig känns det här valet än viktigare än det val vi hade i höstas.
Röstningen är jättesmidig, även om man inte har sitt röstkort med sig. Trevlig personal som hjälper till med att skriva ut ett nytt och hela processen klaras av snabbare än det tar pendeltåget att ta sig mellan Huddinge och Älvsjö (ca 5 minuter vill jag upplysa alla mina vänner som inte har Stockholmsanknytning).
Tar en kort rast från vardagen. Förbereder mig för en författarkväll. Längtar efter mina fantasilandskap.
Men, först en rast för att ställa om hjärnkontoret från logik till kontrollerad galenskap.
Roar mig med något som kom från ingenstans: Att rita en livskurva. Eller om jag tänker efter närmare planterades nog ett frö tidigare idag: Ett besök i barndomsorten Fittja.
För mitt första experiment med något liknande har jag markerat X-axeln i min livskurva enligt följande:
WOW!
MELLANMJÖLK!
BLÄ!
Y-axeln har jag delat upp i årsperioder enligt:
0 – 10
11 – 20
21 – 30
31 – 40
41 – 50
Nu!
Övningen sätter igång många tankar. Minnesbilder á la directors cut slåss om sändningstid.
Livskurvan förpassas till periferin. Medvetandet, eller rättare sagt partypoopern, tar kontrollen. Styr mig in på att fundera på härkomst, nostalgi, att leva i dåtiden.
För min del spelar härkomsten mindre roll. ”Här” och ”nu” är den största möjligheten till rikedom. En outforskad skatt. En outsinlig källa till beslut, handlingar och upplevelser. Livet som pågår med alla små och stora glädjeämnen. Möjligheten att vara den som skapar förutsättningar för en jämn kurva som håller sig i WOW-fältet.
Nu när jag närmar mig slutet på den här tankevirveln känner jag värmen djup där inne: Myste varje minut när jag skrev till dig.
Tillbringade helgen i Luleå. Kärleksfullt umgänge med äldste sonen, svärdottern och underbara barnbarnet.
Vid morgonens promenad med hunden filosoferade jag över begreppet hemvist. Finns flera talesätt som ”Borta bra, men hemma bäst” eller ”Mitt hem, min borg”. För egen del har jag kommit till min egen insikt om vad ”hem” egentligen är:
”Hemma är där själen och sinnena lever i harmoni!”
Som jag ser det behöver var och en av oss hitta ett harmoniskt hem i sig själv. Nöjt konstatera att man är i balans ”här och nu”. Då är man alltid hemma, vart man än befinner sig.
