50-årstalet

Det har gått ett drygt halvår efter min 50-årsfest i goda vänners lag. Av en ren slump hittade jag mitt 50-årstal som jag höll på festen och tänkte lägga upp den. Minns kvällen med stor värme.

”Det är häftigt att stå här i min Bobo-Africa och nästan se så många fina

människor som har samlats för att sörja med mig. Fira menar jag förstås. Om

ni undrar vad det är för klänning jag har på mig så är det den som är en

Bobo-Africa. Jag köpte den av min senegalesiske vän i Nerja, Mao Bling-

Bling som är 39 år gammal och åker hem till Senegal varje vinter och gör

bang-bang-bang med sin yngre fru.

 

50 år. Det har fått mig att reflektera över livet, tillvaron och den lilla eventuella

framtid som kanske väntar. Det blir oundvikligt att fundera över om jag

verkligen har blivit gammal och här är några funderingar som ett litet

lackmustest. Jag vet att jag är gammal:

  • När den lilla gråhåriga damen som jag hjälper över gatan visar sig vara min fru
  • Min hjärna skriver kontrakt som min kropp omöjligt kan hålla
  • När mina barn ser ut som medelålders gummor och gubbar
  • Mitt stora sinne och smala midja helt försåtligt bytt plats
  • När jag upptäcker att jag har för många rum i huset, men inget rum alls i medicinskåpet

Än så länge klarar jag mig bra, förutom kanske under punkt två: Det där med kontrakt.

Sen finns det lite mera roliga betraktelser. Som allt det där vår generation

gladeligen tog sig för och ändå lever:

  • Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm
  • Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i och om vi hade hört begrepp som LCHF och GI skulle vi ha trott att det var medicinska åkommor
  • Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det
  • Vi hade varken Playstation, Nintendo eller X-boxar – i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet. Istället hade vi riktiga vänner – vi gick ut och fann dem!
  • Vi åt jordnötter och hade inte en aning om att det var riktiga mördare vi proppade i oss
  • Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år. En förälder som kom till lärarmöten var bara pinsam
  • Vi åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen

Självklart är det gyllene decenniet, 80-talet, en outsinlig källa till reflektion.

Decenniet då:

  • En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr – både på tjejer och killar
  • Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett
  • Vi gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar
  • Seglarskon betraktades som ”klassisk” och ”tidlös”
  • En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii
  • Den lyxigaste förrätten var räkcocktail
  • Tights och storskjorta var en naturlig kombination

Nu är det så att jag faktiskt försöker leva i nuet och se tjusningen i det tidevarv som är nu. För, visst är det fantastiskt att jag:

  • Har 20 telefonnummer och 16 e-postadresser till en familj på sex personer
  • Äter en lunch som består av rå fisk – som jag äter med träpinnar
  • Ringer familjen för att höra om de är hemma medan jag parkerar bilen på uppfarten
  • Skickar Facebookstatusar, SMS och andra meddelanden till vännerna som sitter runt samma bord
  • Hatar TV-reklam, men ibland måste erkänna att den är intelligentare än de faktiska programmen på TV

Så, för att avrunda det här redan långrandiga talet vill jag avsluta med några

betraktelser om kvinnor och män. Det är just våra olikheter som är det som

gör livet värt att leva:

  • När Lisa, Maria, Gunilla och Elisabeth går ut på krog så kallar de varandra Lisa, Maria, Gunilla och Elisabeth. När jag, Jugge, Anton och Lars går ut på krog så kallar vi varandra Mittran, Snutt-Julle, Fetto, och Bill Gates
  • När notan kommer så slänger vi killar varsin femhundring på bordet trots att räkningen bara uppgår till 1 400 spänn sammanlagt. Ingen har mindre valörer och ingen vill erkänna att de vill ha växel tillbaka. När tjejerna får sin nota så åker miniräknaren fram blixtsnabbt
  • En man kan betala tjugo spänn för en sak som är värd tio spänn om han behöver den. En kvinna kan betala tio spänn för en sak som är värd tjugo spänn trots att hon inte behöver den, utan bara för att den är på rea
  • Mannen har fem saker i sitt badrumsskåp: tandborste, raklödder, rakhyvel, en bit tvål och en reklamhandduk. Medeltal på antal saker i kvinnors badrumsskåp är 337. Mannen kan med största sannolikhet inte identifiera majoriteten av dem.
  • En kvinna gör sig i ordning när hon ska till affären, vattna blommorna, gå ut med soporna, svara i telefonen, läsa en bok och hämta posten. En man gör sig i ordning för bröllop och begravningar
  • Åh barn… kvinnan vet allt om sina barn, hon vet när de ska till tandläkaren, om deras romanser, bästa kompisar, favoritmat, hemliga rädslor, drömmar och önskemål. Mannen är i stort sett medveten om att det bor små människor i hans hus.

Med detta är resonemanget slut för den här gången. Återkommer när jag firar 100!

Skål!!!”

Bokslut och framblick

Det är något visst med ett år som är på väg mot sina sista timmar och ett nytt år som väntar på andra sidan ett visst klockslag. Man hinner reflektera över allt som har hänt under året; i den processen göra både ett bokslut och lägga upp planer för framtiden. Inleder med bokslutet.

2015 i några meningar – eller inte

Blickar ut över ett vackert vinterlandskap utanför mitt fönster. Hägern flyger majestätiskt över sjöns frusna yta. Molntäcket spricker upp i avlånga revor och släpper igenom solens välgörande strålar. Kenny G förför mina sinnen med sin saxofon i ”Forever in Love”. Bakom mig ligger Elvis och sussar sött efter en skogspromenad. Känslan inombords här och nu är omöjlig att fånga och sätta ord på. Ändå gör jag ett litet eget bokslut ”light”.

2015 fyllde jag 50 år och blev farfar. Att fylla år har jag vant mig vid de 49 föregående tillfällena. Att bli farfar till ett litet underverk är något helt nytt. Den 19 december hade knappt hunnit börja när hon bestämde sig för att göra den mödosamma resan ut från tryggheten in i vår värld.

IMG_3489

Att få hålla henne i famnen har väckt alla de underbara känslor från tiden när mina tre fantastiska ungdomar var små. En ren kärlek utan förbehåll. Vissheten att livet kommer gå vidare i generation efter generation, förhoppningsvis med smartare människor som bättre kan förvalta vår storslagna planet.

Sommaren regnade bort för många vänner och bekanta. Vi tillbringade två underbara veckor i Nerja på spanska solkusten. En vecka bara Lisa och jag och en vecka tillsammans med våra barn och svärdotter. Sammanfattar semestern med en bild som säger allt: Kärlek, värme, skönhet.

FullSizeRender (8)

I december 2015 skrev jag klart min kriminella roman ”Drömvinsten”.

2016 – en framblick

Ser fram emot ett år i kärlekens tecken. Jag och min fru firar 20-årig bröllopsdag i februari. I sommar har vi några veckor i Seattle som väntar. Mitt livs stora kärlek blir allt mer underbar för varje år som går. Min dotter kommer att ta studenten i sommar. Sonen fortsätter sina distanskurser och läser nu in matematik och svenska, samt specialiserar sig i nätsäkerhet. Äldste sonen är nu pappa och det är något visst med att se sitt eget barn vara en så fantastisk pappa.

Ser fram emot ett år då mitt barnbarn utforskar världen.

2015 var året då jag började spana på vad jag vill uppnå rent professionellt framöver. Under parollen ”reinvent 2015” har jag kartlagt allt som jag har gjort riktigt bra, vad som kunde ha gjorts annorlunda/bättre och vilka utmaningar jag vill ta mig an i nästa steg. Har kommit fram till en viktig insikt: Jag behöver hitta områden att satsa på utanför min ”comfort zone” och helst misslyckas några gånger på vägen! Funderar på fullt allvar att skapa förutsättningar för att få titeln ”Failure Specialist”. Vill med andra ord vara ungdomligt modig, även i min seniora position. Behöver släppa sargkanten och ge mig ut på en resa full av upplevelser och lärdomar.

keep-calm-i-m-a-specialist-in-failure

Kommer även att jobba intensivt med att hitta en förläggare för min roman. 2016 ser jag som året då jag debuterar som skönlitterär författare.

Sen är det några andra viktiga områden jag ska jobba med:

  • Dissa energitjuvar: Bättre att vara en glad skitstövel än dränerad snällhare
  • Älska mera: Mig själv, min fru, min familj, mina vänner, tillvaron.
  • Utmana slentrianföreställningar: Politiskt korrekt är lika med totalt ointressant. Smygrasist är lika med inskränkt energitjuv och dissas hårt
  • Utveckla skrivandet
  • Jobba oförtröttligt mot 200-klubbsmedlemskap (200 kg i bänkpress, knäböj och marklyft).

Avslutar med skönheten som finns på armlängds avstånd och önskan om ett Gott Nytt År till alla fina vänner!

FullSizeRender (7)

Svart humor

Har ägnat 2015 åt att återuppfinna mig själv under parollen ”Reinvent 2015”. Kommer nog att fortsätta med återuppfinnandet 2016 också. Så roligt har det varit att ta sig tiden och tänka: Vad brinner jag för? Vad vill jag göra framåt? Vad är det som får hjärtat att slå extra mycket? Vad är det för fel på människor? Hur långt är egentligen ett snöre? Vem dödade Olof Palme? Essentiella frågeställningar således 🙂

En effekt av att börja ställa frågor till sig själv är att tankarna far iväg på andra banor än de invanda. Idag när jag åkte till jobbet for tanken iväg vid OKQ8 på Ågestavägen och resulterade i ett försök till skämtteckning (ja, jag är ingen stjärna på att rita). För alla yngre läsare hänvisar jag till Wikipedia för att koppla skämtet.

biltvätt