Igår var det fars dag. Den första utan min pappa i livet. Umgicks med så många fina minnen av honom. På kvällen dukade jag fram en varm kanelbulle och kaffe vid minneslunden. Tände ett ljus och la en fin blombukett i vatten. Tänkte på innebörden i Bo Setterlinds betraktelse. Tänkte på hur naturligt döden kommer. Kan inte planeras, förberedas, motarbetas. Inser mer och mer att konsten handlar om att leva.
Himlens hav
har ingen strand
bara ljus
Bo Setterlind
Idag är pappa lika närvarande som vore han tillbaka efter en längre resa. Känns fortsatt overkligt att en så fantastisk person inte längre är med mig. Sorgen, saknaden, minnena och kärleken samsas om utrymmet i ett trångt bröst. När det blir för mycket flödar tårarna.
Nu när pappa känns närvarande och nära vill jag dela en liten del av min avskedshälsning på hans ceremoni.
Ett liv är långt och kan inte sammanfattas med ord. Men jag och du lyckades ändå sätta orden på allt det fina vi kände för varandra. Allt lyckades vi med medan du levde käre far. Du fick ditt erkännande av mig. Jag fick ditt erkännande av dig.
Du älskade familjen och musiken. Dina sista dagar i livet var vi hos dig, mamma och jag. Mamma tog hand om dig precis lika omtänksamt som hon alltid har gjort. Gav dig kärlek, kyssar, ord av kärlek. Gav dig sitt hjärta.
Jag spelade upp musik du gillar och sjöng för dig varje kväll. Jag sjöng för dig på nätterna när din andning var svår. Musiken och min sång gav dig tröst. Trygghet. Lugn.
Du somnade stilla in i gryningen den 30 januari. Våra händer sammanflätade. Musiken och sången hängde fortfarande i rummet. Du somnade in. Musiken och sången lever. Liksom minnena, saknaden och kärleken.
Hjältar kommer i många former. De främsta av hjältar har vänlighet och kärlek som superkrafter. Du var en superhjälte pappa.
Alla har sin egen favoritperiod på året. Själv är jag förälskad i allt som juni månad har att erbjuda: Full grönska, skolavslutningar, sommardofter, varma vatten, solkyssta bryggor, ljusa kvällar, varma nätter, midsommarafton och en hel drös av andra sensationer.
För min trogna fyrfota vän är junilivet lite väl krävande, så återhämtning är ett absolut måste!
<>
<>
Avslutar min korta kärleksförklaring till juni med två boktips. Första är en livsbejakande bok skrivet av en professor som visste att han inte hade så lång tid kvar att leva: ”Den sista föreläsningen” av Randy Pausch.
Jag erkänner att jag är en extremt känslig person. Men, det var längesedan jag grät floder till en bok. Om du beställer boken är mitt tips att ha servetter till hands.
<>
<>
Om du inte känner dig helt övertygad kan du med fördel gå in och se hans sista föreläsning.
<>
<>
Mitt andra tips är en bok som verkligen hjälper dig att varva ner och avlasta hjärnan från vardagens bekymmer. Istället kan du utmana dig själv (och din hjärna) med varierande tankenötter. Boken är ”Tankenötter för mindfulness”.
Tiden är rolig när man flyger, eller vad man nu säger. Och hos mig har den flugit rejält senaste veckan.
Våren står i full blom och hela naturen vaknar till liv. Det är mäktigt att uppleva kraften hos moder jord.
Det har blivit massor av rörelse i skog och natur. Min fyrfota följeslagare har gått i mina fotspår och ibland tvärtom. Det har blivit en hel del plantering av blomster och träd. Har tagit nostalgitrippar med gitarren och med min MacBook från 2009. Givetvis har jag ägnat tid åt gastronomin i köket här i Huddinge. Har även fått en signerad, nypressad LP-skiva på posten.
En vecka som har fyllt minnesbanken med dofter, ljud, smaker, vyer och känslor. En sinnenas kavalkad helt enkelt.