Första delen av semestern tillbringades i Belgrad, Aten, Spetses, Poros, Aegina och Lagonissi. Om en vecka börjar nästa semsterperiod och Skåne väntar. Bjuder på några ögonblicksbilder från Spetses och Poros innan jag återvänder hit med lite mer reflektioner efter sommarsemestern 2026.
Lite nördfilosoferande på vår nationaldag. Gör det både på svenska och engelska.
”Livet är ett underbart potpurri av stunder du antingen velat trycka ⌘+z eller ⌘ + y (för Windowsanvändare också: Ctrl + z eller Ctrl + y och för Linuxanvändaren Ctrl + / eller Ctrl + _). Men livet är inte en dator.”
”Life is a wonderful potpurri of moments where you either want to push the ⌘ + y or ⌘ + z button (Ctrl + z or Ctrl + y for the Windows user or Ctrl + / or Ctrl + _ for the Linux user). But life isn´t a computer.”
Ha en unerbar nationaldag och svenska flaggans dag.
Jag är tämligen säker på att du har stött på personen. Den som bekänner sig till perfektionism; ”Jag är perfektionist och nöjer mig inte med mindre”, är en vanlig fras som nämnde person undslipper sig. Personligen har jag tidigt kommit underfund med att i 99 fall av 100 är det en avledande manöver från latoxar som inte åstadkommer ett jota.
Redan under 1700-talet konstaterade Montesqui och Voltaire att ”perfekt är fienden till det goda”. Latmaskar och arbetsskygga har nog funnits längre än så!
Personligen jobbar jag på ett helt annat sätt. Jag modellerar och skissar tills jag har något som är ”gott nog”. Tar det vidare därifrån och många gånger blir det inte mer än så. Ett fåtal gånger lägger jag ner enormt med tid och energi för att ta något vidare. Har lärt mig att när 90 % av jobbet är klart och jag verkligen vill/behöver göra klart de sista 10 procenten så vet jag numera att de kommer att ta mer tid i anspråk än de första 90 procenten. Därför är det härligt att se hur mycket som kan göras ”gott nog” och att mer än så inte behövs i många fall. För de fåtal fall när det är nödvändigt så kan man lägga tiden och fortsätta vara produktiv.
Nästa gång du hör någon säga att ”jag är perfektionist”, kan du fundera över om denne tillhör majoriteten av icke-produktiva latmaskar eller om det är en person som har tagit sina 90 procent vidare.
Avslutar med en nyss tagen bild. Får symbolisera gången mot kreativt skapande med allt det vackra som omger grusgången.
Det har varit otroligt spännande tider de senaste månaderna och min personliga närvaro på den här platsen har lyst med sin frånvaro. Just ikväll har jag suttit och skrivit mer fokuserat och inspirerat än på länge. I det tillståndet valde jag att rikta in min webbläsare till Google NotebookLM för att låta den tjänsten göra en liten dissekering av Write4Joy.
Fascineras över resultatet efter det första försöket. En hurtig speaker som verkar vara mitt största fan skapar en story som roar mig. Tog en liten skärmbild över alstret och länken i slutet av första stycket leder till själva filmen.
Google NotebookLM kan användas på många både roliga och nyttiga sätt. Testa och se om du blir lika road som jag.
Jag började min professionella bana för 36 år sen. Året var 1990. Från unga år har jag varit extremt teknikintresserad och började programmera långt innan PCn blev allmänt känd. 1992 började jag intressera mig för IT-säkerhet och hur enkelt det var att skaffa sig obehörig åtkomst till system. Under alla år har jag alltid levt med insikten om att jag alltid vet för lite, men att kapaciteten att lära nytt och lära om finns där. Ibland har jag visat prov på övermod och fått reflektera en hel del i efterhand för att inte falla i fällan på nytt.
I dagens läge är det enormt tryck på frågor som rör AI och hur så kallade ”frontier-modeller” som Anthropic Mythos kan hitta omedelbara fel i system, som den sen kan göra hemskheter med. Allt det ”heta” kring AI-agenter och deras magiska förmågor har inte gått gemene man förbi. Jag möter många ”experter” med hög svansföring i min vardag. Jag är väl medveten om att många är på toppen av Mount Stupid som är så välbeskrivet av Dunning och Kruger. På något vis är det alltid samma typ av person som alltid är mästare på varje ny hype. Wonder why?
Själv har jag de senaste decennierna jobbat aktivt med att försöka tänka djupare, nyare och inte falla offer för egot eller känslor kopplade till egot. Har skapat en illustration med hjälp av OpenAI ChatGPT 5.4 som beskriver mitt önskade state of mind.
*
Jag är bara människa och behöver ibland påminna mig om följande:
Jag är inte oersättlig
Min integritet är inte till salu
Min nyfikenhet och kunskapstörst kan aldrig släckas
När det är tufft och utmanande ska jag komma ihåg hur mycket jag älskar området
I en medievärld som pumpar ut negativa rubriker vill jag påminna oss alla om det enkla faktumet att allt det goda som är runt oss sker i tysthet. Inget nyhetsmedium kommer att ha rubriker som:
”Volontärer i föreningen XYZ anordnar turnering/loppmarknad/resa/kurs för barn/ungdomar/äldre”
”Miljoner forskare världen över lägger all energi på att lösa <-valfritt problem->”
”100-tals miljoner föräldrar överöser sina barn med kärlek”
Den sortens rubriken säljer inte av den enkla anledningen att vi tar medmänsklighet och godhet för givet. Något som sker i det vardagliga och inte gör något väsen av sig. Något som inte framkallar rädslor.
Om jag går tillbaka till 1971 och sätter mig mellan John och Yoko Ono för att skriva låten ”Imagine”, skulle jag lägga till någon rad om medier och rubriker. Något i stil med:
”Imagine there´s no headlines,
just human trust and love
No airtime for tyrants,
just common sense of man”
Tror att vi alla mår bra av att påminna oss om att despoterna, tyrannerna, mobbarna, psykopaterna, sektledarna och alla andra i samma härad verkar genom terror. Tänk om vi kunde få hjälp av FN att skicka en liten gul plastanka till dårarna varje gång de förekommer i medierapporteringen? Med vårt samlade meddelande: ”Gå ut och lek. Reparera din trasiga själ!”
Avslutar med en bild från tidigare i veckan. Vintern lämnar sakteliga över till våren. Bra symbolik för tankestunden.
Balans i livet kommer av mental stabilitet som utgår från självkännedom. Det är inget mål man bör sätta. Den fällan kan bara leda till konstanta känslor av otillräcklighet. Tak över huvudet, mat, vatten, kärlek och en meningsfull sysselsättning är grunden för balansen.
I den balansen är närvaro nyckeln. Jobb? Jepp, närvarande. Mys med älskade? Jepp, närvarande. Sidobygge av företag? Jepp, närvarande. Närvaro i tillvaron är balansen. Resten är bara tjurskit utan värde.
Håller på att renovera och fräscha upp huset och vad händer allt som oftast? Man snubblar över något som har legat lite i skymundan. I verket ”Limerickmästare 2011” deltog jag med två bidrag. Här kommer de i text och för den som är intresserad finns även nytagna foton.
Puma-Spegel
Pumatösen från Mälarhusen Ligger i skenet av vaxljusen Greppet stadigt om handspegeln Extatiskt medveten huvudregeln Bara skaftet får besöka musen
Kysk-het i Särna
Det var om damen i Särna som alltid sa gärna Alla snuskiga förslag Gav henne kåtslag Kyskhet fanns ingen att värna