Färgrikt liv

”Att skratta ofta och mycket; att vinna intelligenta människors respekt och barns tillgivenhet; att förtjäna ärliga kritikers uppskattning och uthärda falska vänners svek; att uppskatta skönhet; att leta fram det bästa hos andra människor; att lämna efter sig en värld som har blivit lite bättre tack vare ett friskt barn, en trädgårdstäppa eller förbättrade sociala förhållanden; att veta att åtminstone en levande varelse har kunnat andas lättare för att man har levat. Detta är att ha haft framgång.”

– Ralph Waldo Emerson

Fantastisk betraktelse om livets nyanser i citatet ovan. Själv skrev jag en betraktelse för nästan två år sen som heter ”Vem vinner?” som fångar essensen i citatet. Tror att det är viktigt att vara mer närvarande i vardagen, varje dag. Oavsett om det är på en semesterresa, på pendeln till jobbet, på ett gympass, en skogspromenad eller en familjemiddag. Livets essens finns där i de ögonblicken och är man någon annanstans förflyktigas en liten vital del av livet.

Tror dessutom att det krävs extra mycket idag med alla kanaler som bombarderar oss med hur man borde se ut, hur tjock plånbok man borde ha, hur framgångsrik man alltid ska vara, hur genialt briljant man borde vara, hur mycket man borde sova, att man ska vara uppe klockan 5 varje morgon för att meditera/träna/läsa/valfri floskel… Givetvis går det att hämta inspiration i något av alla triljarders ”råd”, men det finns ett fundamentalt fel i influencertsunamis: De utgår ifrån att alla vill vara miljardärer och ultimata ideal! Vi är alla helt unika varelser med egna drömmar, önskningar och strävanden. Det är den egna rösten och närvaron som betyder något. Om man vill sova till 10 en morgon och sen tillbringa ett par timmar i sängen utan att göra ett skit är det för att man mår bra av det beslutet.

Den egna rösten och närvaron är det enda vi styr över. Vi är med oss själva oavsett tillfälle, sällskap eller destination i världen. I mitt fall låter jag min röst ge mig credd för den jag är och var jag är i livet. Rösten uttrycker också tacksamhet över det jag har och att allt är förgängligt. Ögonblicken existerar just här och nu. ”Sen” kanske inte finns och det vore trist att ångra sig när det inte finns tid kvar för att ändra på något.

Avslutar med en liten bildkavalkad över alla underbara färger och nyanser i mitt liv.

21 december 2024, mamma och mina barn; julbord på Balingsholms Gård

Att fylla 60

I sommar är det dags att kliva in i 60-plussarklubben. Det är säkert många saker som sker och för att säkerställa en smidig övergång börjar jag med att ge ålderstips till mig själv. Här kommer följaktligen tips nummer 1.

Way back machine #1

Genom åren har jag skrivit tusentals artiklar i tidningar som Computer Sweden, Corporate Computing, Mobil, Mikrodatorn och Nätverk & Kommunikation för att nämna några. Det är åtskilliga hyllmeter som upptas här hemma. Nu har jag påbörjat digitaliseringen av hela skörden och det är en riktigt rolig upplevelse.

Här bjuder jag på ett exempel från 1996. Det är tidningen Nätverk & Kommunikation där min skribentkarriär började tidigt 90-tal. Fick förmånen att vara frilansande medarbetare för dåvarande chefredaktören Bertil Myhr. 1995 började jag jobba på IDG \Sweden som testredaktör för samma tidning. Nedanstående nummer är det första numret där jag är chefredaktör för tidningen. En nostalgitripp drygt 28 år i tiden.

Ny träning

Träning är en viktig del av mitt liv. Förr var den förknippad med målsättningar och prestationsstyrd. Nu när jag närmar mig tröskeln för att ta klivet över till 60 är träningen något som jag granskar i ett nytt sken. Vigheten och balansen som förr var självklara kamrater har nu svikit. Eller så har jag helt enkelt tagit dom för givet och då blir det som det blir. Min nya träningsera som nu tagit sin början handlar om minskade vikter, intensivare omgångar och en hel del funktionell träning för smidighet & balans.

Kosten har också genomgått en förändring i både sammansättning och mängd. Efter de första 4 veckorna med ny träning (och kost) börjar smidigheten långsamt (riktigt långsamt) göra ett närmande till mig. 6 kg har valt att lämna mig. En saknad kamrat är således sakta på väg tillbaka och oönskade gäster lämnar. Känns som ett schysst byte. Brottas bara med utmaningen med att behöva göra nya hål i bältet.

I höstens famn

Det är färgrika tider ute i naturen och andra halvan av oktober bjuder verkligen till. Efter kvällens promenad med min ❤️❤️❤️ 🐶 kom några enkla rader till mig. Bara ord som formar känslan. Inget mer. Inget mindre.

.

När regnet har somnat

Och månen vakar över nejden

Väntar gryningen bortom drömmen

.

Landskapen bär inga sorger

Vet att evigheten är kort

Där bygger jag en stege för mina önskningar

.

Avslutar med några bilder som får symbolisera de senaste veckorna.