Jag är en hopplös bokälskare
Alltid varit
Kommer så förbli
Läsandet levandegör så många olika liv
I en välfylld bokhylla samsas livsöden, visdom, idéer, skratt, gråt, förskräckelse, förundran, råhet, inspiration, lärande och en hel del annat
Just nu håller jag på att avsluta en av de bästa fackböcker som jag har läst på riktigt länge, ”Shoe Dog” av Phil Knight. Genom hela boken får jag följa en löpares besatthet med att skapa ett eget skoföretag. Resultatet? Nike.
Vad motiverar dig?
Nyfikenhet och lusten att ständigt utforska/lära nytt. Ödmjukhet att erkänna att vi alltid är en kunskapens ö omgivet av gigantiska vatten och kontinenter som representerar allt vi inte vet.
Det här borgar för vänlighet och en broms för att döma andra. I en sådan kultur kan man verka och utvecklas på riktigt
Om några minuter är det dags: En 25-årig dröm ska nu börja realiseras
Ton för ton
Hemmapianot är på plats och allt är förberett
Jag kommer att öva på fingersättning, hållning och andra grundläggande tekniker
Dessutom ska jag hitta anslagsvideor på YouTube för att börja lära mig låtar jag gillar
Ikväll är dessutom en magisk augustikväll
Bjuder på lite bilder ner mot Trehörningen och ekarna
Skymning
Augustihimmel
Dagsljuset söker vila
Dalar långsamt bortanför horisontens mörknande rand
Violetta moln glider fram som för att stoppa om ljuset
Natta
Tacka för dagen som gått
*
Feels like rain…
Buddy Guy och Bonnie Raitt i smäktande bluesduett ljuder i studiolurarna
Fingrar som smeker fram ord, meningar, på behagligt tangentbord
Semestern lever i bröstet; bilder av sol, hav, saltstänkta barfotapromenader i sanden
Tar en musikpaus titt som tätt
Spotify har en ny funktion som de döpt till ”DJ” och som blandar friskt
Just nu är det en totalt okänd artist, Alex Roeka, som sjunger melankoliskt ackompanjerad av piano och fiol
Musik och skrivande med njutning i en skrivarstudio söder om Söder
*
Under mysstunden har himlen nu antagit en mörkare färg
Ljuset som för några stunder sen var närvarande anas i fjärran
Dagarna blir så uppenbart kortare
Kvällstimmarna fler
En period för mera skrivande och musicerande
Semestern kommer snart att avslutas för den här sommaren och en intressant jobbhöst väntar. Ledigheten har varit avkopplande med skärgårdsturer, hemmafix, sol, bad, promenader, umgänge, läsande och en hel del annat själagott. Rundade av semestern med en vecka på Karpathos i Pigadia.
Bjuder på lite bilder. På återhörande inom kort!
Livet är ändligt.
Perspektiven ändras med tiden.
Läser en mycket intressant bok av James Clear, ”Atomic habits” och har kommit drygt 100 sidor in i den. På något märkligt vis styr tankarna in på livet i stort och hur det levs här och nu. För en dryg månad sen skrev jag om att ”vinna i livet”. Perspektivet i den betraktelsen är då jag inte längre finns. Ikväll funderar jag lite kring ”den sista dagen” som jag kommer att finnas till. Tar mig den kreativa friheten att veta att just den specifika dagen är min sista. När jag ändå är igång så får dagen också ett namn: ”Mutatio”*
Av alla de tusen och åter tusen saker som är så viktiga. Allt som jag har strävat efter under alla mina levnads dagar. På den sista dagen ser jag bara ett: En måltid med mina nära och kära. Ansikten, röster, kramar, dofter, smaker; alla sinnens fest.
Det är inte mer märkvärdigt än så.
Vad krävs det av mig och min gärning för att jag ska få uppleva en sådan sista dag? Att vara vänlig, intresserad, empatisk, närvarande, generös och att alltid vara pålitlig. I en upptagen och hektisk tillvaro är det som är mest utmanande det att vara närvarande. Konststycket är att medvetet avveckla saker som ständigt fyller tillvaron och skapa mer tid för närvaro. Den där fåniga klyschan att ”less is more” kanske måste få upprättelse?
Ha en fantastisk midsommar och njut av ditt sällskap, samtalen, lekarna, maten och närheten till de du gillar.
Har du också hört något av följande påståenden?
”Den som har mest pengar när den dör vinner”
”Den som har mest saker när den dör vinner”
Här kommer min egen livsversion:
”Den som har skrattat mest, älskat oreserverat och har de personer han har delat glädjen och kärleken med vid begravningsceremonin vinner!”
Flytande solsken på andra sidan skrivarstudions generösa fönster.
2023 års första tredjedel i backspegeln.
Björn Dixgårds fantastiska stämma i högtalarna.
Kommer snart att öppna Scrivener och förflytta mig in i andra världar.
Men, först tar jag några minuter i anspråk för reflektioner här på Write4Joy.
Reflektionerna är hämtade ur april månad 2023 och avslutas med en bildkavalkad över månaden som precis har gått.
April 2023 var ljusets månad på så många olika sätt: En vändpunkt efter en lång period fylld av tärande oro och som en budbärare om ljusare tider – bildligt och bokstavligt. Där oron tidigare huserade har lusten tagit över. Lusten att utforska, umgås, träna, tänka, sjunga, skriva, älska…. Lusten att fånga nuet i en björnkram. Väl medveten om att det pågår krig, kända såväl som medialt ouppmärksammade. Inflation, skjutningar, räntor, sprängningar, matpriser, geopolitiska utmaningar och annat som borde dämpa entusiasmen. Men, jag är egoistisk och tillåter mig att äga lusten med allt som den för med sig. Hur omvärlden än artar sig äger jag mina egna tankar, drömmar och ord. I det ägarskapet väljer jag pastellfärgerna ur paletten och målar dagen tindrande varm.
Avslutar, som utlovat, med lite bilder som täcker in Andrea Bocelli, Mörtsjön, boksignering på Southside Stories, Loopen, Trehörningen, Arenastaden och Hovstallet.
Två personer.
Liknande bakgrund, uppväxt och andra förhållanden.
Den ena ser hur allt i samhället är åt helvete och söker ständigt bekräftelse för sin tes att så är fallet. Utvecklingen går från riktigt dåligt till domedag.
Den andre växer dagligen i givande samtal med kollegor, vänner och andra bekantskaper. Framtiden ser ljus ut och livet är målat i pastellfärger.
Innan jag fortsätter med att sätta mina tanker på digitalt pränt vill jag först vara tydlig med att det inte finns någon som helst värdering om vad som är rätt eller fel.
Istället är det ett högst personligt tankeexperiment som här får form genom ord och meningar.
Grunden för olikheterna kommer givetvis från grundinställningen till livet, uppfattningen om det egna jaget och jagets plats i kosmos. I just det här tankeexemplet symboliserar jag själv person två, optimisten. Jag tar hänsyn till fakta och försöker se objektivt på saker, men färgas givetvis av ett positivt sinnelag. Ser jag ett skeende låter jag den positiva tolkningen få företräde och är relativt ofta medveten om det som kallas för confimation bias. Eftersom jag känner person ett är hen också vaken för sin pessimistiska livssyn och ser objektivt på saker, men tolkningsföreträdet är negativt.
Har ägnat många år åt reflektion och försök att sätta mig in i den andres världsåskådning. Utan vidare goda resultat. Väljer att konstatera att vi gör helt olika val och fortsätter in på min inslagna väg: Jag väljer kraften i ett positivt mindset!
Avslutar med lite höstbilder från den magiska hösten 2022.
En (inte så) vild gissning är att du läser/upplever höga elpriser, skenande matpriser, räntestegring och en hel del annat ”roligt”. Just det här inlägget är ett totalt motsatsförhållande mot roligheterna i första meningen. Det handlar om att välja välbefinnandet.
För länge sen, det måste ha varit under min kampsportskarriär (alltså riktigt läääääääänge sen), läste jag om Buddhas tankar kring de ”två pilarna”: Den första pilen är något som besvärar/stör och som händer utan vår påverkan. Eftersom det är som det är och vi inte kan göra något åt det är det allra bästa att acceptera sakernas tillstånd. Den andra pilen är vår reaktion på det som händer och kan vara oro, grubblande och ältande. Den andra pilen rår vi själva på och om vi tillåter den att vara negativ kan den ställa till större skada än den första.
I skenet av Buddhas två pilar tänker jag att en utvecklad selektivt dålig hörsel är ett riktigt gott motmedel. Omgivningen är full av negativa röster, precis som alla skrikande rubriker om fenomenen i första meningen. Även människor som vi älskar och respekterar kan säga/göra saker som potentiellt sårar. En selektivt dålig hörsel filtrerar helt enkelt undan och på så vis elimineras den andra pilen helt. Som om den aldrig hade funnits.
Vinsten är att du blir snällare mot dig själv på köpet. Och snällheten mot en själv är något av det mest värdefulla och sällsynta på vår jord.
write4joy 