Framtid, AI och maskiner

Har ägnat massor av tid åt tankar kring det område som lovar omvälvande förändringar och som faktiskt redan stuvar om verkligheten för miljontals människor. Jag pratar om artificiell intelligens (AI). Skaffar mig flera olika perspektiv vartefter mina tankar tänder upp nya vägar. Försöker mig på att skapa en grundplattform för framtiden redan idag. Hur pretentiöst är inte det?

Börjar med att försöka reda ut det universella med oss människor och börjar med uppfattningar om tid/närvaro:

  • Majoriteten av människor i välutvecklade länder lever sällan i nuet
  • Nostalgikerna lever i det förgångna (det var bättre förr)
  • De hoppfulla lever i framtiden (det blir bättre snart)
  • En minoritet är här och nu

Utifrån det resonemanget tänker jag att även i framtiden kommer den här indelningen att vara aktuell. Det innebär att:

  • Man bygger affärsmodeller som saluför nostalgiska trippar för en kategori (min satsning)
  • Man bygger affärsmodeller för att sälja in framtida lycka för en annan (luftslott)

För den minoritet som sannolikt kommer vara en än mindre minoritet kan det vara värt att tänka på följande:

  • Västvärldens befolkning blir äldre och äldre = har mer och mer liv bakom sig (alltså en växande målgrupp för nostalgiska trippar)
  • Om framtiden inte finns är det meningslöst att investera i den = utveckla framtida nostalgitrippar för den målgrupp som snart ändå blir gammal med livet bakom sig (framtida nostalgiska trippar på steroider)

Sen funderar jag över ett ”faktum” som snart är vedertaget:

”Förr skapade vi allt från grunden. För varje ny dag kommer nya maskiner/teknik som gör jobbet!”

Sluter mig till att några värden kommer vara odödliga även i framtiden:

  • Vänlighet och empati: Kommer väl till pass som grund för nostalgitrippar i en värld av robotar som precist och empatilöst löser våra uppgifter
  • Nyfikenhet: Tidlöst och kommer alltid att lysa upp nya vägar
  • Aktivism: Vem är det som egentligen bestämmer hur framtiden ska vara? Låter var och en av oss ”andra” eller ”någon” göra det får vi den framtid vi förtjänar. Tror att ”alla” så småningom kommer vakna till liv och utföra aktivism för att ta tillbaka framtiden!

Där finns nu en grundplattform för att ta sig an framtiden. Kom ihåg var du läste det först!

Givetvis kan jag inte avsluta en tankebana om framtiden utan att ha bett ”framtiden” att måla en bild över framtiden. Bad Bing Image Creator att ”skapa en graffitilik avbild av framtiden där robotar och AI är vardagsmat.”

När bröstet fylls till brädden

Fars dag idag. Det är snart fyra år sen mig egen pappa somnade in och det är ännu svårt att titta på filmer eller bilder på honom. Sjävklart blir det lite extra mycket känslor en dag som fars dag. Idag blev jag ordentligt uppvaktad av mina fina barn. Lunch på Palmyra med efterföljande bowling i Årsta. Bröstet är fyllt till brädden av de mest varma känslor som finns att föreställa sig.

Jag avgudar mina barn. Dom är helt underbara människor och varje umgänge är magiskt bra.

Skrev igår om min mening i livet. Den här dagen är ett så bra exempel på livets sanna mening.

Bjuder på en ”nästan-actionbild” när jag laddar för nästa strike.

Min mening i livet

”Vad är meningen med livet?”

En fråga som har ställt till det ända sen vi som människor fick lyxen i tillvaron att kunna ställa frågan.

För egen del är frågan helt fel fokuserad.

Istället ser jag min mening i livet som alla de handlingar jag väljer att utföra under tiden som livets värdefulla gåva brinner i bröstet. Min mening är inte någon position i framtiden. Den uttrycks här och nu i kärlek jag ger och får. Hur jag tar mig an något. Vad jag väljer att låta mig påverkas av. Just i detta nu ägnar jag avsiktlig tid att forma ord och meningar på Write4Joy.

Stunden innan jag började skriva de här meningarna var jag inne på en AI-genereringstjänst för bilder. Ville ha en enkel målning som visar hur jag myser på Write4Joy om 10 år.

Ingen utmärkelse, seger, löneförhöjning eller bonus har någonsin känts så varm inombords som den värme som lever i kroppen här och nu.

Tillgångar

Den största tillgången vi har under vår tid på jorden är just livet självt.

Det är inget mindre än ett under att ingen av oss som idag befolkar jorden är den andra lik.

Vi består alla av samma beståndsdelar och har samma grundläggande behov.

Hur tar vi tillvara det som är vi och lever livet på bästa sätt?

Antingen kan man ägna tid och energi åt allt det man inte har eller så kan man ta till vara allt man har. Vara tacksam, nöjd och uppmuntrande mot sig själv.

Höstskådespelet med frisk luft, gulnande löv och magiska morgnar tillhör oss alla. Njuter i fulla drag i sällskap med min fina fyrfota älskling.

En läsares många liv

Jag är en hopplös bokälskare

Alltid varit

Kommer så förbli

Läsandet levandegör så många olika liv

I en välfylld bokhylla samsas livsöden, visdom, idéer, skratt, gråt, förskräckelse, förundran, råhet, inspiration, lärande och en hel del annat

Just nu håller jag på att avsluta en av de bästa fackböcker som jag har läst på riktigt länge, ”Shoe Dog” av Phil Knight. Genom hela boken får jag följa en löpares besatthet med att skapa ett eget skoföretag. Resultatet? Nike.

Foto av Huu1ef3nh u0110u1ea1t pu00e5 Pexels.com

Nyfiket icke-dömmande klimat

Vad motiverar dig?

Nyfikenhet och lusten att ständigt utforska/lära nytt. Ödmjukhet att erkänna att vi alltid är en kunskapens ö omgivet av gigantiska vatten och kontinenter som representerar allt vi inte vet.

Det här borgar för vänlighet och en broms för att döma andra. I en sådan kultur kan man verka och utvecklas på riktigt

Nya toner

Om några minuter är det dags: En 25-årig dröm ska nu börja realiseras

Ton för ton

Hemmapianot är på plats och allt är förberett

Jag kommer att öva på fingersättning, hållning och andra grundläggande tekniker

Dessutom ska jag hitta anslagsvideor på YouTube för att börja lära mig låtar jag gillar

Ikväll är dessutom en magisk augustikväll

Bjuder på lite bilder ner mot Trehörningen och ekarna

Skymningstimmen

Skymning

Augustihimmel

Dagsljuset söker vila

Dalar långsamt bortanför horisontens mörknande rand

Violetta moln glider fram som för att stoppa om ljuset

Natta

Tacka för dagen som gått

*

Feels like rain…

Buddy Guy och Bonnie Raitt i smäktande bluesduett ljuder i studiolurarna

Fingrar som smeker fram ord, meningar, på behagligt tangentbord

Semestern lever i bröstet; bilder av sol, hav, saltstänkta barfotapromenader i sanden

Tar en musikpaus titt som tätt

Spotify har en ny funktion som de döpt till ”DJ” och som blandar friskt

Just nu är det en totalt okänd artist, Alex Roeka, som sjunger melankoliskt ackompanjerad av piano och fiol

Musik och skrivande med njutning i en skrivarstudio söder om Söder

*

Under mysstunden har himlen nu antagit en mörkare färg

Ljuset som för några stunder sen var närvarande anas i fjärran

Dagarna blir så uppenbart kortare

Kvällstimmarna fler

En period för mera skrivande och musicerande

Karpathos – en oas

Semestern kommer snart att avslutas för den här sommaren och en intressant jobbhöst väntar. Ledigheten har varit avkopplande med skärgårdsturer, hemmafix, sol, bad, promenader, umgänge, läsande och en hel del annat själagott. Rundade av semestern med en vecka på Karpathos i Pigadia.

Bjuder på lite bilder. På återhörande inom kort!

Den sista dagen

Livet är ändligt.

Perspektiven ändras med tiden.

Läser en mycket intressant bok av James Clear, ”Atomic habits” och har kommit drygt 100 sidor in i den. På något märkligt vis styr tankarna in på livet i stort och hur det levs här och nu. För en dryg månad sen skrev jag om att ”vinna i livet”. Perspektivet i den betraktelsen är då jag inte längre finns. Ikväll funderar jag lite kring ”den sista dagen” som jag kommer att finnas till. Tar mig den kreativa friheten att veta att just den specifika dagen är min sista. När jag ändå är igång så får dagen också ett namn: ”Mutatio”*

Av alla de tusen och åter tusen saker som är så viktiga. Allt som jag har strävat efter under alla mina levnads dagar. På den sista dagen ser jag bara ett: En måltid med mina nära och kära. Ansikten, röster, kramar, dofter, smaker; alla sinnens fest.

Det är inte mer märkvärdigt än så.

Vad krävs det av mig och min gärning för att jag ska få uppleva en sådan sista dag? Att vara vänlig, intresserad, empatisk, närvarande, generös och att alltid vara pålitlig. I en upptagen och hektisk tillvaro är det som är mest utmanande det att vara närvarande. Konststycket är att medvetet avveckla saker som ständigt fyller tillvaron och skapa mer tid för närvaro. Den där fåniga klyschan att ”less is more” kanske måste få upprättelse?

Ha en fantastisk midsommar och njut av ditt sällskap, samtalen, lekarna, maten och närheten till de du gillar.

Foto av Benjamin Suter pu00e5 Pexels.com
* Mutatio är latin och betyder bland annat ”omvandling”