Godtrogenheten efterlyses

Under hela min uppväxt var jag en obotlig godtrogen optimist

Något som höll i sig sent upp i åren

Men, som med allting annat så varar det inte för evigt

Steg för steg formades jag om av livet

En långsam process som välvde om mig till en mera slipad och värderande person

Visserligen är jag fortsatt optimistisk, positiv och nyfiken

Men, jag saknar mitt dåtida jag och själva godtrogenheten

Det tär på krafterna att ibland behöva känna cynism och misstro kring världen i stort

Som en del av mitt skrivarprojekt med godheten som bärande tema ger jag mig nu ut på dåtidsjakt

Ska försöka fånga in delar av den godtrogenhet som berikade min tillvaro under så många år

Släppa lite på cynikern

Bjuda in ännu mer goda energier för själ och sinne

Godtrogen är ett ord med många synonymer: Oskuldsfull, lättlurad, naiv, aningslös, enfaldig, blåögd och trohjärtad är bara ett urval

I min egen värld är godtrogen synonymt med ”öppen för världens alla under och icke-dömande av det som är annorlunda”

Kom ihåg välmåendet

Pandemin är lömsk och allvarlig

Försiktighet och omtanke är nyckelorden

Men, det finns en annan hälsodimension att komma ihåg. En dimension som fortsätter även efter att nuvarande pandemi är ett dåligt minne blott: Vår fysiska och själsliga hälsa

Det är svårt att separera kropp och själ eftersom de lever i symbios

Under vintermånaderna behöver vi komma ihåg att röra på oss

Promenader i dagsljus, träning, pauser för att sträcka och tänja bland annat

En kollega har insett att stående arbete framför datorn 4 timmar om dagen bränner lika mycket energi som ett lättare cross-fit-pass

Mitt personliga tips för alla som jobbar hemifrån är att ta insparade restimmar och reservera dessa för välmående

Skickar med en nytagen bild från dagens lunchträning på Friskis & Svettis i Huddinge

Friskis i Huddinge har gjort en hel del ansträngningar för att skapa förutsättningar även under pandemin. Ingen trängsel, precis som bilden visar

Polförskjutning

Nordpolen är inte längre där den brukade vara

Den etiska kompassen påverkas så klart

Sorgligt att behöva se på hur diktatorer och andra vettvillingar vinner terräng

Förstärker min vilja att bli en ”riktig” författare

Att återuppfinna sanningen och ge eko åt alla giganter som har levt- och kommer att leva i framtiden

Sanna giganter spelar inte på människors rädslor, sår split för att söndra och agerar enbart i egenintresse

Jag låter Gandhi tala:

You must not lose faith in humanity. Humanity is an ocean; if a few drops of the ocean are dirty, the ocean does not become dirty!

Känns som att eviga sanningar om mänsklighetens positiva förmågor behövs mer än någonsin under prövande tider

Ha en suverän helg

Foto av Daniel Maforte pu00e5 Pexels.com

Konst på riktigt

Igår var det fars dag. Den första utan min pappa i livet. Umgicks med så många fina minnen av honom. På kvällen dukade jag fram en varm kanelbulle och kaffe vid minneslunden. Tände ett ljus och la en fin blombukett i vatten. Tänkte på innebörden i Bo Setterlinds betraktelse. Tänkte på hur naturligt döden kommer. Kan inte planeras, förberedas, motarbetas. Inser mer och mer att konsten handlar om att leva.

Himlens hav

har ingen strand

bara ljus

Bo Setterlind

Idag är pappa lika närvarande som vore han tillbaka efter en längre resa. Känns fortsatt overkligt att en så fantastisk person inte längre är med mig. Sorgen, saknaden, minnena och kärleken samsas om utrymmet i ett trångt bröst. När det blir för mycket flödar tårarna.

Nu när pappa känns närvarande och nära vill jag dela en liten del av min avskedshälsning på hans ceremoni.

Ett liv är långt och kan inte sammanfattas med ord. Men jag och du lyckades ändå sätta orden på allt det fina vi kände för varandra. Allt lyckades vi med medan du levde käre far. Du fick ditt erkännande av mig. Jag fick ditt erkännande av dig.

Du älskade familjen och musiken. Dina sista dagar i livet var vi hos dig, mamma och jag. Mamma tog hand om dig precis lika omtänksamt som hon alltid har gjort. Gav dig kärlek, kyssar, ord av kärlek. Gav dig sitt hjärta.

Jag spelade upp musik du gillar och sjöng för dig varje kväll. Jag sjöng för dig på nätterna när din andning var svår. Musiken och min sång gav dig tröst. Trygghet. Lugn.

Du somnade stilla in i gryningen den 30 januari. Våra händer sammanflätade. Musiken och sången hängde fortfarande i rummet. Du somnade in. Musiken och sången lever. Liksom minnena, saknaden och kärleken.

Hjältar kommer i många former. De främsta av hjältar har vänlighet och kärlek som superkrafter. Du var en superhjälte pappa.

Glasögon

Världen kan upplevas genom så många linser

Perspektiven är oändliga

Med åldern inser man hur viktigt det är med fokus på det man vill uppleva och bli

Jag har precis börjat med att skapa en första ”Att-Fokusera-På-Lista” (AFPL) med sikte på 3-, 6- och 12 månader framåt

Och när jag ändå håller på ska jag förädla min ”Att-Bli-Lista” (ABL), som för närvarande säger:

  • Författare
  • God vän

Avslutar med bilder från morgonens promenad

<>

Livet och njutning av detsamma

Sökande och nyfikenhet är två enorma drivkrafter i livet

För egen del har min livsresa definierats rejält av dessa (och fortsätter i viss mån)

Hittade en kort och informativ artikel på temat i helgen

Fick mig att tänka på vad en chef sa till mitt testosteronstinna, överambitiösa unga jag för en herrans massa år sen:

”Predrag, ta en tur runt Skogskyrkogården och fundera över hur världen fortsätter sin gång, trots alla oumbärliga personer som nu vilar där!”

Det är ingen som helst idé att ligga i 200 km/h konstant av rädsla att missa något

Livsresan är det magiska och mycket missas om man inte är med i nuet

Backspeglar och spåkulor till all ära, men det är det breda synfältet och periferiseendet som är superkrafterna

<>

Dagdrömmarens rus

Javisst är de vackra, stunderna i skog och park

I samklang med alltet, del av varandets magi

Barndomsdrömmars styrka som banade mark

Ungdomens själsliga plågor lever idag i amnesti

<>

Musiken är en återkommande följeslagare i den här hemvisten

Förr, strax efter att dinosaurierna dött ut, skrev jag en del låtar

Vissa tonsatte jag

Andra förblev texter i ett evigt sökande efter sin melodi

Idag under en skogspromenad kom den första versen till mig för en ny låt

Måste erkänna att jag efter såååå många år utan låtskrivande blev förvånad

Överväldigad

Gitarren kommer att stämmas

Hoppas att melodin kommer till mig på samma sätt som textuppslaget

Ha en härlig söndag nu när vi är tillbaka i normaltid

Avslutar med lite ögonblick från den gångna veckan

<>

Vänlighetens lov

Har nu påbörjat realiseringen av en novellidé som har legat oförlöst inuti mig en tid. Vänligheten är den bärande idén i den helt fiktiva berättelsen. Har en synopsis och jobbar nu med scenerna som ska bära idén hela vägen till rampljuset. Räknar med förlagsfärdigt manus till våren 2021.

Ikväll tog jag ett nytt steg för att hitta flera dimensioner till berättelsen: Jag gick ut med en fråga om hjälp till mina vänner på Facebook (finns i sin helhet sist i det här inlägget för den som är intresserad). Funderar även om jag ska söka inspiration i mitt professionella nätverk på LinkedIn.

Bjuder även på lite lunchbilder från Norrby Trädgård i Tyresö tidigare idag.

<>

<>

”Behöver din hjälp med ett nytt litteraturprojekt. Jag ska skriva en fiktiv novell med vänlighet som bärande tema. Jag har grundupplägget och det bärande temat färdigt, samt även ett namn på verket. Jag har ingen förläggare, men kommer att ha ett förlagsfärdigt manus under våren 2021.

Ber dig att fundera över begreppet ”vänlighet” och dela med dig av tankar, känslor, betraktelser, idéer, berättelser ur livet, konst, sånger, värderingar, motsatser till vänlighet och liknande. Har skapat en e-postadress enbart för det här projektet som du gärna får mejla till:

kindnessnovel@outlook.com

Du kommer att vara 100% anonym och novellen kommer att vara ett fiktivt verk. Men, jag är tvärsäker på att din input kommer ge berättelsen andra dimensioner och en dynamik som gör att den kommer att bli publicerad. Givetvis kommer jag att tacka dig och alla fantastiska vänner för engagemanget i förordet till boken.

Det är rätt så mäktigt hur mycket nya idéer och känslor som föds i möten människor emellan. Jag ser med tillförsikt an vilken magi just dina berättelser kommer göra med innehållet. Givetvis kommer jag fortlöpande att rapportera om hur skapandet framskrider.Så, reflektera gärna över vänlighet. Låt därefter fingrarna löpa över glasskivan till din smartphone eller över tangentbordet på din dator. Dela med dig.

Kram”

Sårbar är inte svag

Det finns böcker och så finns det böcker. Läser just nu en riktigt tankeväckande bok av en riktigt klok kvinna, Brené Brown. Boken har den ”korta” titeln ”Daring Greatly: How the courage to be vulnerable transforms the way we live, love, parent and lead”.

<>

<>

Jag är inte ens en fjärdedel in i boken och är redan såld. Författaren är forskare och har sedan länge doktorerat i sociala studier. Boken bygger alltså på omfattande forskning och är väl underbyggd. Brené forskar inom så sjukt coola områden som mod, sårbarhet, skam och empati.

Hon är duktig på att föra fram argument och är tydlig med följande:

  • Att vara sårbar är inte detsamma som att vara svag.

Tvärtom, så kommer många exempel på att sårbarhet och tillit är fundament för att leva ett fulländat liv. Det finns en vacker passus i berättelsen som på ett kraftfullt sätt exemplifierar vad sårbarhet handlar om:

“I define vulnerability as uncertainty, risk and emotional exposure. With that definition in mind, let’s think about love. Waking up every day and loving someone who may or may not love us back, whose safety we can’t ensure, who may stay in our lives or may leave without a moment’s notice, who may be loyal to the day they die or betray us tomorrow — that’s vulnerability.”

För den som vill lyssna till hennes TED Talk.