Efter mitt senaste inlägg om att få saker gjorda har jag skapat en enkel modell som beskriver momentum. Här kommer själva modellen, samt givetvis en AI-skapad bild som ska beskriva momentum i 3D.


Fascinationen över att vara människa avtar inte. Känns som att den snarare tilltar med åren och erfarenheterna. Vi har ärvt mängder av saker från alla generationer som har varit före oss. Det finns i vårt DNA och i olika center i vår hjärna. Under vår egen resa här på jorden får vi ynnesten att förädla allt vi ”vet och kan” med egna intryck, samt göra ett litet avtryck när vi har checkat ut.
Inser också allt tydligare värdet med att dela med sig av lärdomar, strategier och metoder i både stort och smått. Hittade en rolig minneslapp som jag skrev till mig själv under den period i livet då jag jagade status i karriären. Det roliga med minneslappen, som nu är +20 år gammal, är hur aktuell den känns:
”Framgång via min egen disciplin –> jag mäter mig bara mot mig själv och ser till att dagens jag är en aning bättre än gårdagens!”
När jag bläddrar vidare (ja, älskade då- och älskar lika mycket nu att skriva på papper) hittar jag lite visdomsråd från mig till mig:
Som en liten lätt avslutning på den här förmiddagens retrofilosoferande delar jag även med mig av mina egna råd för att välja att läsa en bok eller kurs:
Givetvis kommer även några bilder. Både ”äkta” och maskingenererade.





Har ägnat massor av tid åt tankar kring det område som lovar omvälvande förändringar och som faktiskt redan stuvar om verkligheten för miljontals människor. Jag pratar om artificiell intelligens (AI). Skaffar mig flera olika perspektiv vartefter mina tankar tänder upp nya vägar. Försöker mig på att skapa en grundplattform för framtiden redan idag. Hur pretentiöst är inte det?
Börjar med att försöka reda ut det universella med oss människor och börjar med uppfattningar om tid/närvaro:
Utifrån det resonemanget tänker jag att även i framtiden kommer den här indelningen att vara aktuell. Det innebär att:
För den minoritet som sannolikt kommer vara en än mindre minoritet kan det vara värt att tänka på följande:
Sen funderar jag över ett ”faktum” som snart är vedertaget:
”Förr skapade vi allt från grunden. För varje ny dag kommer nya maskiner/teknik som gör jobbet!”
Sluter mig till att några värden kommer vara odödliga även i framtiden:
Där finns nu en grundplattform för att ta sig an framtiden. Kom ihåg var du läste det först!
Givetvis kan jag inte avsluta en tankebana om framtiden utan att ha bett ”framtiden” att måla en bild över framtiden. Bad Bing Image Creator att ”skapa en graffitilik avbild av framtiden där robotar och AI är vardagsmat.”




”Vad är meningen med livet?”
En fråga som har ställt till det ända sen vi som människor fick lyxen i tillvaron att kunna ställa frågan.
För egen del är frågan helt fel fokuserad.
Istället ser jag min mening i livet som alla de handlingar jag väljer att utföra under tiden som livets värdefulla gåva brinner i bröstet. Min mening är inte någon position i framtiden. Den uttrycks här och nu i kärlek jag ger och får. Hur jag tar mig an något. Vad jag väljer att låta mig påverkas av. Just i detta nu ägnar jag avsiktlig tid att forma ord och meningar på Write4Joy.
Stunden innan jag började skriva de här meningarna var jag inne på en AI-genereringstjänst för bilder. Ville ha en enkel målning som visar hur jag myser på Write4Joy om 10 år.
Ingen utmärkelse, seger, löneförhöjning eller bonus har någonsin känts så varm inombords som den värme som lever i kroppen här och nu.

Många vill förändra saker. Det kan vara att förändra andra personer, politiken, världen och universum i stort. I den skaran hittar du också dom som har lösningen på alla problem. Stora som små.
Själv bidrar jag med den knäckta koden för framgång i deras strävan. Det är en tvåstegsraket:

Flytande solsken på andra sidan skrivarstudions generösa fönster.
2023 års första tredjedel i backspegeln.
Björn Dixgårds fantastiska stämma i högtalarna.
Kommer snart att öppna Scrivener och förflytta mig in i andra världar.
Men, först tar jag några minuter i anspråk för reflektioner här på Write4Joy.
Reflektionerna är hämtade ur april månad 2023 och avslutas med en bildkavalkad över månaden som precis har gått.
April 2023 var ljusets månad på så många olika sätt: En vändpunkt efter en lång period fylld av tärande oro och som en budbärare om ljusare tider – bildligt och bokstavligt. Där oron tidigare huserade har lusten tagit över. Lusten att utforska, umgås, träna, tänka, sjunga, skriva, älska…. Lusten att fånga nuet i en björnkram. Väl medveten om att det pågår krig, kända såväl som medialt ouppmärksammade. Inflation, skjutningar, räntor, sprängningar, matpriser, geopolitiska utmaningar och annat som borde dämpa entusiasmen. Men, jag är egoistisk och tillåter mig att äga lusten med allt som den för med sig. Hur omvärlden än artar sig äger jag mina egna tankar, drömmar och ord. I det ägarskapet väljer jag pastellfärgerna ur paletten och målar dagen tindrande varm.
Avslutar, som utlovat, med lite bilder som täcker in Andrea Bocelli, Mörtsjön, boksignering på Southside Stories, Loopen, Trehörningen, Arenastaden och Hovstallet.












”Livet pågår när vi är upptagna med annat…” Gammalt talesätt som kanske kan pensioneras?
”Livet pågår här och nu med det vi har för handen.” Känns mycket mer modernt och inte så skuldbeläggande.
Tänker att livet blir lite rikare om vi utgår ifrån allt det fantastiska med var och en av oss, istället för att matas med nonsens om hur man borde vara/se ut/göra/tänka/leva.
Visste du att det finns mer än 60 000 titlar på Amazon som handlar om ”self improvement”?
Söker du med samma ord på Google får du mer än 1 230 000 000 (1,2 miljarder) träffar.
I mitt liv pågår mängder med saker, men Write4Joy har inte varit en av dom. Därav mitt lilla livstecken och några bilder från senaste veckorna.
Ha en underbar avslutning på februari 2023.




Gott Nytt År och god fortsättning.

2023 är drygt 12 timmar gammalt och står vidöppet för våra fötter. Hoppas att du har fått ett gott avslut på det gångna året, samt en sagolikt bra start på det nya.
Nyårslöften är inget jag ägnar mig åt sedan åtskilliga år. Summan av mina laster är variabel och min fantasi är så välutvecklad att jag ständigt hittar nya laster att berika livet med. Bara att acceptera och gilla läget. För en som har livsdevisen att ”lagom är alltid för lite” är nyårslöften en onödig dimension.
Senast jag skrev ett inlägg berättade jag om ett romanprojekt. Det fortskrider väl och känns gott i hjärteroten. Karaktärer, dialoger och skeenden är följeslagare som utvecklas under långa skogspromenader med min fyrfota vän. Dom gestaltas först som röstmemon i min Samsung innan de hittar vägen till fingrarna som plottrar för fullt i Scrivener. Ibland blir det slagsmål om hjärnkapacitet under promenaderna. Någon ny melodi eller låttext vill forcera in sig i den grå massan och irritera som en nykläckt fluga.
Har förutom skrivandet även läst en del god litteratur. Den bok som fångat mig mest är ”Himmel över Alaska” av Kristin Hannah. Läser för stunden en facklitterär bok med titeln ”The cyber effect” av Mary Aiken. En fängslande bok av en cyberpsykolog (hur cool titel) om mänskligt beteende och avarter i de digitala landskapen.
Ett nytt år är också tiden för genomgång av livet i stort och smått. Ställer mig återkommande några grundläggande frågor för att få en självbesiktning: När mår jag som bäst? När är jag som bäst? Är jag i den miljön där jag vill vara mitt bästa jag? En god övning i att hjälpa till i min utveckling som person. Har under tidigare år haft fokus på den professionella utvecklingen i min roll, men med åren handlar allting om den hela personen. Kommit till insikten att gamla sanningar om balans i arbets- och privatliv inte är hälsosamma. Gäller att tänka holistiskt.
Med det avslutar jag 2023 års första inlägg på Write4Joy och ser fram emot en berikande resa. Avslutar givetvis med lite ögonblicksbilder.












Två personer.
Liknande bakgrund, uppväxt och andra förhållanden.
Den ena ser hur allt i samhället är åt helvete och söker ständigt bekräftelse för sin tes att så är fallet. Utvecklingen går från riktigt dåligt till domedag.
Den andre växer dagligen i givande samtal med kollegor, vänner och andra bekantskaper. Framtiden ser ljus ut och livet är målat i pastellfärger.
Innan jag fortsätter med att sätta mina tanker på digitalt pränt vill jag först vara tydlig med att det inte finns någon som helst värdering om vad som är rätt eller fel.
Istället är det ett högst personligt tankeexperiment som här får form genom ord och meningar.
Grunden för olikheterna kommer givetvis från grundinställningen till livet, uppfattningen om det egna jaget och jagets plats i kosmos. I just det här tankeexemplet symboliserar jag själv person två, optimisten. Jag tar hänsyn till fakta och försöker se objektivt på saker, men färgas givetvis av ett positivt sinnelag. Ser jag ett skeende låter jag den positiva tolkningen få företräde och är relativt ofta medveten om det som kallas för confimation bias. Eftersom jag känner person ett är hen också vaken för sin pessimistiska livssyn och ser objektivt på saker, men tolkningsföreträdet är negativt.
Har ägnat många år åt reflektion och försök att sätta mig in i den andres världsåskådning. Utan vidare goda resultat. Väljer att konstatera att vi gör helt olika val och fortsätter in på min inslagna väg: Jag väljer kraften i ett positivt mindset!
Avslutar med lite höstbilder från den magiska hösten 2022.









En (inte så) vild gissning är att du läser/upplever höga elpriser, skenande matpriser, räntestegring och en hel del annat ”roligt”. Just det här inlägget är ett totalt motsatsförhållande mot roligheterna i första meningen. Det handlar om att välja välbefinnandet.
För länge sen, det måste ha varit under min kampsportskarriär (alltså riktigt läääääääänge sen), läste jag om Buddhas tankar kring de ”två pilarna”: Den första pilen är något som besvärar/stör och som händer utan vår påverkan. Eftersom det är som det är och vi inte kan göra något åt det är det allra bästa att acceptera sakernas tillstånd. Den andra pilen är vår reaktion på det som händer och kan vara oro, grubblande och ältande. Den andra pilen rår vi själva på och om vi tillåter den att vara negativ kan den ställa till större skada än den första.
I skenet av Buddhas två pilar tänker jag att en utvecklad selektivt dålig hörsel är ett riktigt gott motmedel. Omgivningen är full av negativa röster, precis som alla skrikande rubriker om fenomenen i första meningen. Även människor som vi älskar och respekterar kan säga/göra saker som potentiellt sårar. En selektivt dålig hörsel filtrerar helt enkelt undan och på så vis elimineras den andra pilen helt. Som om den aldrig hade funnits.
Vinsten är att du blir snällare mot dig själv på köpet. Och snällheten mot en själv är något av det mest värdefulla och sällsynta på vår jord.
