Min plats på Internet heter ”Write4Joy” och är fritt översatt att ”skriva för glädje”. I mitt fall är det glädjen i att formulera tankar som söker komma ut. I processen hitta gömda tankeskatter som lever ett liv inombords, men är ändå okända för mig. Att beskriva världen, den inre- såväl som den yttre.
Den andra sidan av det myntet är läsandet och min kärlek till litteraturen. Läsningen är en lågmäld och stillsam aktivitet som öppnar upp världar, känslor, röster, minnen och en hel del annat. En yttre betraktare ser någon som sitter (ligger) och läser i godan ro, samtidigt som revolutioner kan pågå inom läsaren.
I en tid när allt ska gå fort och nyheter, åsikter, tyckanden bombarderar en från alla håll och kanter kräver läsandet något som jag nästan kan kalla för radikalt: Att avsätta sin tid och uppmärksamhet och ge sig in i en pappersvärld fri från pushnotiser och klickbeten. Som läsare får jag en unik inblick i andra människors tankevärld och på något magiskt vis får jag fritt låna deras liv. Jag får på riktigt göra det som brukar uttryckas ”Walk a mile in my shoes”, vilket övar upp ens empati, tolerans och förståelse.
Just nu har jag en hel del böcker som tålmodigt väntar på att ge mig mer upplevelser. Enda utmaningen är att bestämma vilken min nästa bok blir.
Det är snart 5 år sen som mina tre finingar fick varsin bok av mig. Jag skrev om livet i stort, men allra mest om vår inre röst. Världen har förändrats på så många sätt sen de fick sina böcker: Pandemi, krig, megalomaniska narcissister som förorenar planeten och en hel del annat hemskt. Men, allt är inte bara nattsvart. Så länge tänkande, empatiska, smarta människor lever kommer det att finnas en röst som motvikt. Det här är mina övergripande tankar som jag skulle ha utvecklat vidare i en uppdaterad bok i skenet av allt som sker.
Människor skadar inte dig – Dina förväntningar gör
Försök att inte ägna energi och besvikelser över att människor inte beter sig så som du tycker/vill/tror/förväntar dig att de ska bete sig. Se på människorna (och deras handlingar) så som de är, inte som du vill att de ska vara. Du har nu släppt dina föreställningar/förväntningar och ser med nyktra ögon på tillvaron.
Bli en kurator över din hjärna
Din hjärna är det mäktigaste som finns. Den är som en svamp som suger åt sig av allt. Filtrerar du inte alla miljarders falska/manipulativa/meningslösa budskap som sköljer över dig fyller du hjärnan med skräp. Det du konsumerar formar dina tankar. Gör plats för det som för dig framåt och låter dig ha nyktra ögon på tillvaron.
Skapa ett tanketempel
Ha en plats där hemma som är ditt heliga tanketempel. Ingen mobil, dator, distraktioner. Bara du i sällskap med dig själv.
Framgång är tystnad – Fridfull vardag bombastisk
Vad du än strävar efter, lägg manken till. Oförtröttligt. Gör det som krävs, justera längs med vägen och fortsätt sträva på. Du behöver ingens bekräftelse. Du strävar i din riktning. Tyst. Målmedveten. Med tiden kommer ditt varande att vara som bombastisk musik i ditt bröst. Du bara är och älskar att vara den/där du är.
Tänka är bra – Handling är det bästa
Rörelse är liv. Rörelse skapar tydlighet. Rörelse är uppbyggande. Stillasittande och ältande skapar ångest.
Uppmärksamhet är att vara i nuet
Det är lätt att bli fartblind. Att allt går så bra i karriären, sporten, musiken, dansen eller vad det än är. Njut. Det är du värd. Men, glöm inte att uppmärksamma alla små detaljer i vardagen. Hand i hand på stan. En vän som vill fika. En solnedgång som inte väntar. Alla de små fragmenten, det ”obetydliga”, är det som utgör ett rikt och fulländat liv. Uppmärksamhet och varandet i nuet är den mest äkta kärleken. Till dig och dina nära.
Nu känns det som att tiden är mogen för att runda av för den här gången. Lite mera hjärta, omtanke, empati och vänlighet är det som världen behöver.
Har ägnat massor av tid åt tankar kring det område som lovar omvälvande förändringar och som faktiskt redan stuvar om verkligheten för miljontals människor. Jag pratar om artificiell intelligens (AI). Skaffar mig flera olika perspektiv vartefter mina tankar tänder upp nya vägar. Försöker mig på att skapa en grundplattform för framtiden redan idag. Hur pretentiöst är inte det?
Börjar med att försöka reda ut det universella med oss människor och börjar med uppfattningar om tid/närvaro:
Majoriteten av människor i välutvecklade länder lever sällan i nuet
Nostalgikerna lever i det förgångna (det var bättre förr)
De hoppfulla lever i framtiden (det blir bättre snart)
En minoritet är här och nu
Utifrån det resonemanget tänker jag att även i framtiden kommer den här indelningen att vara aktuell. Det innebär att:
Man bygger affärsmodeller som saluför nostalgiska trippar för en kategori (min satsning)
Man bygger affärsmodeller för att sälja in framtida lycka för en annan (luftslott)
För den minoritet som sannolikt kommer vara en än mindre minoritet kan det vara värt att tänka på följande:
Västvärldens befolkning blir äldre och äldre = har mer och mer liv bakom sig (alltså en växande målgrupp för nostalgiska trippar)
Om framtiden inte finns är det meningslöst att investera i den = utveckla framtida nostalgitrippar för den målgrupp som snart ändå blir gammal med livet bakom sig (framtida nostalgiska trippar på steroider)
Sen funderar jag över ett ”faktum” som snart är vedertaget:
”Förr skapade vi allt från grunden. För varje ny dag kommer nya maskiner/teknik som gör jobbet!”
Sluter mig till att några värden kommer vara odödliga även i framtiden:
Vänlighet och empati: Kommer väl till pass som grund för nostalgitrippar i en värld av robotar som precist och empatilöst löser våra uppgifter
Nyfikenhet: Tidlöst och kommer alltid att lysa upp nya vägar
Aktivism: Vem är det som egentligen bestämmer hur framtiden ska vara? Låter var och en av oss ”andra” eller ”någon” göra det får vi den framtid vi förtjänar. Tror att ”alla” så småningom kommer vakna till liv och utföra aktivism för att ta tillbaka framtiden!
Där finns nu en grundplattform för att ta sig an framtiden. Kom ihåg var du läste det först!
Givetvis kan jag inte avsluta en tankebana om framtiden utan att ha bett ”framtiden” att måla en bild över framtiden. Bad Bing Image Creator att ”skapa en graffitilik avbild av framtiden där robotar och AI är vardagsmat.”
En text om att skapa sig en plats i en ny hård stad
Om utsatthet
Om osynlighet
Ett empatiskt hjärta kan ta till sig smärtan, ensamheten och strävandet
I am just a poor boy Though my story’s seldom told I have squandered my resistance For a pocketful of mumbles Such are promises All lies and jest Still, a man hears what he wants to hear And disregards the rest
Mm-mm-mm-mm-mm-mm Mm-mm-mm-mm-mm When I left my home and my family I was no more than a boy In the company of strangers In the quiet of the railway station Running scared Laying low, seeking out the poorer quarters