Sista dagen i augusti 2020. Andas in dofter av annalkande höst. En på många sätt unik period väntar. Ingen vet vad den pågående pandemin kommer utvecklas till. Därför, mer än någonsin förr, öppnar jag mina sinnen för det magiska som stunden för med sig.
Vinden, träden, molnen, vågorna på sjön, kanadagässens förflyttning, ändernas lek, regndropparnas lek och en hel uppsjö av tusen andra höstnjutningar stimulerar. Ingen oviss framtid kan ta udden av kraften i här och nu.
En bastubild från Nynäs Havsbad får symbolisera allt mäktigt.
Har under hela livet ägnat mig åt att hitta utrymme för saker som gör att jag växer som människa. Något jag sannolikt kommer fortsätta med till den dag jag inte längre andas. I mina ambitioner har jag ständigt förlitat mig på medvetna val, baserade på en vision om var jag vill vara. Tur har sällan haft något med det hela att göra. Däremot kan jag genom tillbakablickar se kedjor av lyckliga omständigheter som omgärdat mina steg mot målen.
Jag fyller min vardag med det stora och väljer konsekvent bort allt smågrus som annars finns där för att stoppa maskineriet. Smågrus är alla de där distraktionerna/irritationsmomenten som alltför lätt tar sig förbi en sänkt gard och skapar dålig energi. Jag accepterar också faktum att samtliga stora stenar inte ryms samtidigt och att något får stå i kö till förmån för något annat. Ett tydligt exempel är mina reflektioner och bilder på Write4Joy, som nu har fått vänta ett tag.
Årstiderna går däremot inte att pausa och de kan bara upplevas i den takt som naturens livscykel bestämmer. Idag, den första oktober, anas hösten med all sin klarhet. Luften är frisk, aromatisk och bär med sig löften om nalkande färgfyrverkeri. Delar med mig av ett exempel från morgonens promenad.
Rubriken kan lätt leda tankarna till filmen ”Groundhog day” med Bill Murray (”måndag hela veckan” på svenska). Men, så är inte fallet även fast filmen är grymt bra.
Istället handlar det om att hälsa en ny vecka välkommen. En vecka som börjar på bästa möjliga vis kan bara bli fantastisk.
Naturens dramatik är inget jag försöker göra anspråk på att kunna göra rättvisa med mina bilder. Ingen dag, doft eller färgnyans förblir sig lik. Skiftningarna är rent ut sagt magiska. Fyller hela mitt väsen med glädje att få vara en liten del av alltet.
Höstens dofter och färgprakt anas av mina sinnen. Garderoben ändras, sommarens attiraljer flyttas till ett torrt förvar och författarlusten växer sig enorm. Sätter nu igång med ett romanprojekt som får arbetsnamnet ”En liten jävla roman”. Förutom själva skrividén umgås jag med tankar om samverkan socialt med dig som vill bidra. Låter tankarna fermenteras och mogna.
Slutligen kan jag meddela att jag precis öppnat romanen på bilden nedan.