Aprilvyer den första maj

Flytande solsken på andra sidan skrivarstudions generösa fönster.

2023 års första tredjedel i backspegeln.

Björn Dixgårds fantastiska stämma i högtalarna.

Kommer snart att öppna Scrivener och förflytta mig in i andra världar.

Men, först tar jag några minuter i anspråk för reflektioner här på Write4Joy.

Reflektionerna är hämtade ur april månad 2023 och avslutas med en bildkavalkad över månaden som precis har gått.

April 2023 var ljusets månad på så många olika sätt: En vändpunkt efter en lång period fylld av tärande oro och som en budbärare om ljusare tider – bildligt och bokstavligt. Där oron tidigare huserade har lusten tagit över. Lusten att utforska, umgås, träna, tänka, sjunga, skriva, älska…. Lusten att fånga nuet i en björnkram. Väl medveten om att det pågår krig, kända såväl som medialt ouppmärksammade. Inflation, skjutningar, räntor, sprängningar, matpriser, geopolitiska utmaningar och annat som borde dämpa entusiasmen. Men, jag är egoistisk och tillåter mig att äga lusten med allt som den för med sig. Hur omvärlden än artar sig äger jag mina egna tankar, drömmar och ord. I det ägarskapet väljer jag pastellfärgerna ur paletten och målar dagen tindrande varm.

Avslutar, som utlovat, med lite bilder som täcker in Andrea Bocelli, Mörtsjön, boksignering på Southside Stories, Loopen, Trehörningen, Arenastaden och Hovstallet.

Ensamhetens hantverk

Börjar så sakta vänja mig vid den nya verkligheten. Själva processen att greppa- och sen hitta förhållningssätt till läget är författarguld.

Hittar nu både ro och ett nytt djup i att beskriva händelser. Något som har väckt nya vinklar i den roman jag för närvarande skriver.

Vaknar på nytt varje morgon med ivern att dela med mig av berättelser. Den livslånga skrivlusten är på nytt som en otämjd kraft. Efter månader av påtvingad disciplin är lusten nu på ungdomens nivåer:

”Jag känner en oro, rastlöshet, att livet pågår på en annan plats och jag är rädd för att missa chansen att leva!”

Livets självklarheter

Med åren kommer insikterna på lång rad. Det som många tänker på som livets självklarheter är egentligen inte det minsta självklart för majoriteten av oss. Vi är helt enkelt för upptagna med vardagens bestyr för att ens reflektera. Eftersom jag har en kreativ söndag med gitarrspel, sång och om en kort stund skrivande på min nästa bok så ska jag ägna mig åt några självklarheter i livet. Sätter ihop ett antal punkter i dialogform med mig själv. När jag säger ”du” i texten syftar jag på mig själv.

  • Livet vi lever är det liv vi själva har skapat åt oss. Livet är här och nu, samt består av summan av de val som vi har gjort på resan så här långt. Inte nöjd? Börja med att göra andra val och hitta stigen du vill gå.
  • Många stigar leder fel. Om du inte går vidare får du aldrig veta vilka stigar som så småningom leder rätt. Rädslan att misslyckas måste ersättas med lusten att hitta nya vyer.
  • Världen är full av tänkare och missförstådda genier. Den behöver inte ytterligare en sådan. Ytterst få har pratat sig fram till lycka. Göra istället för att prata är parollen.
  • Allting förändras, kommer att förändras och det är inget du kan göra något åt. Hitta nya stigar, gör nya val och ha så jäv-a roligt som du kan. Så vitt vi alla som lever på planeten idag vet så finns det inget liv efter detta.
  • Slutligen kommer mitt absolut främsta råd: Fråga aldrig en kvinna om hon är gravid!

Ha en härlig söndag i den här andra halvan av november!

Varför jag skriver

Det glöder när jag skriver

Solen i mig

Det börjar som ilningar i kroppen. Ett sorts sug i magtrakten som långsamt fortplantas tills hela jag fylls av lust. Skrivlust.

Jag har ingen kontroll över sensationerna och kan inte tidsstyra lusten till tider som lämpar sig väl för skrivande. Däremot anar jag mönster i hur processen stimuleras och triggas av externaliteter. Skogspromenader med min trogne fyrbente vän sätter ofelbart igång mekanismerna bakom. För att fånga tillfället när ilningarna börjar pocka på uppmärksamhet har jag alltid diktafonen till hands. I ärlighetens namn är det en iPhone med röstmemo-appen, men diktafon låter mer pretto.

Att vara på resande fot är en annan ofelbar igångsättare av skrivarlusten. Massor av människor som helt skiljer sig från mig, språk jag inte förstår, klädstilar som kittlar fantasin, fenomen som andra dofter och helt annat ljus tilltalar mitt litterära åtråcentra.

Men, låt mig återföra texten till själva skrivandet. När jag slår mig ner framför datorn börjar jag med att hitta en lämplig bakgrundsmusik. Humöret styr men variationen är inte speciellt stor. Akustiskt, klassiskt, lounge, piano och singer-songwriter är den sorts musik jag vill ha på låg volym. Startar mitt absoluta älsklingsprogram för kreativt skrivande, Scrivener.

Scrivener bild 1Skrivläget och jag

Snart löper fingrarna över tangentbordet och lever så småningom ett eget liv. Jag är inuti personerna, miljöerna, händelserna i det jag skriver om. Det hela är en meditativ upplevelse. Precis som att flyga och se ut över moln, bergformationer och en sol som gassar vid horisonten.

Jag skriver och mår helt underbart.