Upplysningstiden beräknas ha börjat i slutet av 1600-talet och pågått till 1800-talets början. Sent på 1980-talet och första åren på 1990-talet skapades world wide web som gjorde Internet till en allemansrätt. För många, mig inkluderat, sågs det som en upplysningstiden 2.0 med turbokraft. All världens tankar ”at your fingertips.” Problemet med det sista är att fingrarna inte sköter tänkande och resonerande. Kan inte undgå att umgås med tanken hur kommande värld skulle se ut om alla tog till sig nedanstående:
”En vedertagen allmängiltig konsensus råder kring att man ser ut som det man äter. Tänk om det vore lika allmängiltigt vedertaget att vi blir det som vi tänker?”
Eller som kloke Einstein uttryckte det:
”Knowing where to find information and how to use it. That is the secret of success!”
Egen slutsats är att människor som ser sig själva i gott ljus även betraktar världen i samma fina ljus.
Avslutar med en frågande bild hur Einstein skulle ha varit om han hade sociala medier.
Skrivande och att fånga livets stämningar med ord är en konst som utvecklas under hela livet. Jag funderade om vilken möjlighet AI har att fånga essensen i något väsentligt i livet och bad Microsoft Copilot att ta fram unika citat om kärlek som ingen annan har skrivit. Här kommer två exempel:
“Kärlek är som en evig melodi, vars toner dansar mellan hjärtan i en symfoni av tyst förståelse.”
“Kärlekens väv är oändlig, varje tråd en saga som vävs samman i hjärtats stumma bibliotek.”
Bad även om en akvarell som fångar essensen av kärlek, samt en målning av oändlig kärlek.
Oändlig kärlekEssensen av kärlek
Det går att analysera både citaten och bilderna, men jag ser ingen mening med det för närvarande. Konstaterar att det finns vissa teman i maskinproduktionen.
Fascinationen över att vara människa avtar inte. Känns som att den snarare tilltar med åren och erfarenheterna. Vi har ärvt mängder av saker från alla generationer som har varit före oss. Det finns i vårt DNA och i olika center i vår hjärna. Under vår egen resa här på jorden får vi ynnesten att förädla allt vi ”vet och kan” med egna intryck, samt göra ett litet avtryck när vi har checkat ut.
Inser också allt tydligare värdet med att dela med sig av lärdomar, strategier och metoder i både stort och smått. Hittade en rolig minneslapp som jag skrev till mig själv under den period i livet då jag jagade status i karriären. Det roliga med minneslappen, som nu är +20 år gammal, är hur aktuell den känns:
”Framgång via min egen disciplin –> jag mäter mig bara mot mig själv och ser till att dagens jag är en aning bättre än gårdagens!”
När jag bläddrar vidare (ja, älskade då- och älskar lika mycket nu att skriva på papper) hittar jag lite visdomsråd från mig till mig:
Tänk på att allt kommer inifrån: Synsätt, känslolägen, disciplin och val. Det är jag som väljer ångest/oro eller tilltro/kärlek
Glöm heller aldrig: Om du inte har något gott att säga så var tyst. Döm aldrig. Klaga aldrig.
Är något värt att göras? Börja! På en gång! Välj den väg som känns som den rätta och inte den som är bekvämast.
Som en liten lätt avslutning på den här förmiddagens retrofilosoferande delar jag även med mig av mina egna råd för att välja att läsa en bok eller kurs:
Vad vill jag lära eller förbättra?
Är det viktigt här och nu, eller något för framtida bruk?
Varför är den här boken/kursen värt tiden och finns det bättre alternativ?
Givetvis kommer även några bilder. Både ”äkta” och maskingenererade.
Har ägnat massor av tid åt tankar kring det område som lovar omvälvande förändringar och som faktiskt redan stuvar om verkligheten för miljontals människor. Jag pratar om artificiell intelligens (AI). Skaffar mig flera olika perspektiv vartefter mina tankar tänder upp nya vägar. Försöker mig på att skapa en grundplattform för framtiden redan idag. Hur pretentiöst är inte det?
Börjar med att försöka reda ut det universella med oss människor och börjar med uppfattningar om tid/närvaro:
Majoriteten av människor i välutvecklade länder lever sällan i nuet
Nostalgikerna lever i det förgångna (det var bättre förr)
De hoppfulla lever i framtiden (det blir bättre snart)
En minoritet är här och nu
Utifrån det resonemanget tänker jag att även i framtiden kommer den här indelningen att vara aktuell. Det innebär att:
Man bygger affärsmodeller som saluför nostalgiska trippar för en kategori (min satsning)
Man bygger affärsmodeller för att sälja in framtida lycka för en annan (luftslott)
För den minoritet som sannolikt kommer vara en än mindre minoritet kan det vara värt att tänka på följande:
Västvärldens befolkning blir äldre och äldre = har mer och mer liv bakom sig (alltså en växande målgrupp för nostalgiska trippar)
Om framtiden inte finns är det meningslöst att investera i den = utveckla framtida nostalgitrippar för den målgrupp som snart ändå blir gammal med livet bakom sig (framtida nostalgiska trippar på steroider)
Sen funderar jag över ett ”faktum” som snart är vedertaget:
”Förr skapade vi allt från grunden. För varje ny dag kommer nya maskiner/teknik som gör jobbet!”
Sluter mig till att några värden kommer vara odödliga även i framtiden:
Vänlighet och empati: Kommer väl till pass som grund för nostalgitrippar i en värld av robotar som precist och empatilöst löser våra uppgifter
Nyfikenhet: Tidlöst och kommer alltid att lysa upp nya vägar
Aktivism: Vem är det som egentligen bestämmer hur framtiden ska vara? Låter var och en av oss ”andra” eller ”någon” göra det får vi den framtid vi förtjänar. Tror att ”alla” så småningom kommer vakna till liv och utföra aktivism för att ta tillbaka framtiden!
Där finns nu en grundplattform för att ta sig an framtiden. Kom ihåg var du läste det först!
Givetvis kan jag inte avsluta en tankebana om framtiden utan att ha bett ”framtiden” att måla en bild över framtiden. Bad Bing Image Creator att ”skapa en graffitilik avbild av framtiden där robotar och AI är vardagsmat.”
write4joy 