80-talet var mitt ungdomsdecennium och jag antar att nostalgin kommer över en som ett brev på posten; det vill säga jäkligt sent. I mitt fall har det kommit till mig efter sommaren 2026. Jag vet dessutom orsaken till nostalgitrippen: Det är SVTs produktion ”Vår älskade låtskatt” som är boven i dramat. Givetvis har det bubblat ett bra tag under ytan. Jag har ägnat mycket professionell (och även privat) tid åt AI och hur den stöper om ”min” sektor: Cybersäkerhet. Mitt i allt det upphaussade och hypade kring AI har jag hållt huvudet kallt och låtit min skolade källkritiker vara närvarande. AI är inget magiskt: Det är statistiska sannolikhetsmotorer som med stor snabb- och skicklighet löser det vi vill ha löst. Mer om AI och hypen någon annan gång eftersom jag redan är off-topic.
Jo, 80-talet har funnits som en fond i mitt innersta väsen. Under min generations ungdomstid på 80-talet var det ett antal saker som formade den person som jag (vi) är:
- Telefonen satt fast i väggen, men vi var så otroligt fria i att ta helt eget ansvar för varje uppkommen situation
- GPS var väl något som stormakterna sysslade med under hyperhemlighet. Vi vanliga fick förlita oss på intuition, självsäkerhet och en jäkla massa irrande
- Skulle du lyssna på en LP fanns det inget shuffle, enbart skickligt navigerande med pickupen. Men oftast lyssnade man på hela alltet i tur och ordning
- 80-talets skärmtid var framför tjock-TVn och videobandspelaren
- Våra sociala medier var fritidsgården
- Selfies rymdes på 24 rutor utan filter och med en veckas väntetid
- Tinderappen var en lapp med titeln ”Vill du bli ihop med mig” och swipning genom att kryssa på ja eller nej. Dessutom fanns något som dagens datingappar har missat ”kanske”
- Vi fick vänta åratal på nästa Star Wars och ingen pratade om lagging och dålig användarupplevelse
- Syntarna var stora, frisyrerna ännu större och framtiden låg runt hörnet
- När 512 kilobyte var allt som någonsin behövdes och lika många frisyrer samsades på discogolvet
Jag kan fortsätta den här listan in i oändligheten, men det som är summan av allt är att 80-talet var ett analogt decennium färgat i neonfärger och klätt med axelpuffar. Nu blir det snart besök på en vintageaffär för att testa lite retrokläder…. Eller?

I bilden är ansiktet med håret, skägget, armen och handen det som är äkta. Kläder, bakgrund och attiraljer är AI-genererade.