Det är en strimma hav, som glimmar grå vid himlens rand
Den har en mörkblå rand som liknar land, det är där min längtan vilar
Innan den flyger hem
-Edith Södergran ”En strimma hav”

Det är en strimma hav, som glimmar grå vid himlens rand
Den har en mörkblå rand som liknar land, det är där min längtan vilar
Innan den flyger hem
-Edith Södergran ”En strimma hav”

Nils Ferlins dikt ”Kärleken kommer, kärleken går” är kvällens poetiska bidrag.
Så enkelt, men ändå vackert om kärlek.
Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dig vill jag följa i vinter och vår
och alla mina levnadsdagar.
Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din, din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Återknyter kontakten med poesin.
Avnjuter storheters odödliga röster.
Tisdag kväll på en kulle söder om söder.
The Cranberries sjunger om drömmar i mina välljudande lurar.
”I want more. Impossible to ignore…”
Delar med mig av vackert poem av William Woodsworth: ”My heart leaps up”
My heart leaps up when I behold
A Rainbow in the sky:
So was it when my life began;
So is it now I am a man;
So be it when I shall grow old,
Or let me die!
The Child is father of the man;
And I wish my days to be
Bound each to each by natural piety.

Råkade komma över en hänvisning till poeten Jack Gilbert. Han var tidigare helt okänd för mig.
Inte längre.
Delar med mig av hans underbara ord i dikten ”Rain”.
Vilken mäktig saknad han fångar med några ord.

Träden har klätt markerna i färgrik höstskrud
Ovan huvudet möts Atlantånga och sydlandsvind
Resulterar i regn som smattrar, skapar välljud
Friska brisar som smeker rödblommig kind
Sommarens minnen får nu vila i stilla ro
Under täcke i brunt, gult och rött
Vänta på kung Bore för att anförtro
bevarandet, så att klorofyllet kan slumra sött
Övergångarna markerar varken början eller slut
Vi är del av cyklisk överlämning i en oändlighet
Där en årstid har gjort sitt lämnas det över resolut
Så att nästa syskon kan göra sitt i en magisk helhet
Min blogg-, Facebook- och IRL-vän Rolf Granlund har sammanfattat mitt iGrukande. Jag är rörd över hans generositet.
Predde grukar som han brukar
Predde twittrar fåglar kvittrar
Om du läser vad han skriver
glad i hågen då du bliver