”Att skratta ofta och mycket; att vinna intelligenta människors respekt och barns tillgivenhet; att förtjäna ärliga kritikers uppskattning och uthärda falska vänners svek; att uppskatta skönhet; att leta fram det bästa hos andra människor; att lämna efter sig en värld som har blivit lite bättre tack vare ett friskt barn, en trädgårdstäppa eller förbättrade sociala förhållanden; att veta att åtminstone en levande varelse har kunnat andas lättare för att man har levat. Detta är att ha haft framgång.”
– Ralph Waldo Emerson
Fantastisk betraktelse om livets nyanser i citatet ovan. Själv skrev jag en betraktelse för nästan två år sen som heter ”Vem vinner?” som fångar essensen i citatet. Tror att det är viktigt att vara mer närvarande i vardagen, varje dag. Oavsett om det är på en semesterresa, på pendeln till jobbet, på ett gympass, en skogspromenad eller en familjemiddag. Livets essens finns där i de ögonblicken och är man någon annanstans förflyktigas en liten vital del av livet.
Tror dessutom att det krävs extra mycket idag med alla kanaler som bombarderar oss med hur man borde se ut, hur tjock plånbok man borde ha, hur framgångsrik man alltid ska vara, hur genialt briljant man borde vara, hur mycket man borde sova, att man ska vara uppe klockan 5 varje morgon för att meditera/träna/läsa/valfri floskel… Givetvis går det att hämta inspiration i något av alla triljarders ”råd”, men det finns ett fundamentalt fel i influencertsunamis: De utgår ifrån att alla vill vara miljardärer och ultimata ideal! Vi är alla helt unika varelser med egna drömmar, önskningar och strävanden. Det är den egna rösten och närvaron som betyder något. Om man vill sova till 10 en morgon och sen tillbringa ett par timmar i sängen utan att göra ett skit är det för att man mår bra av det beslutet.
Den egna rösten och närvaron är det enda vi styr över. Vi är med oss själva oavsett tillfälle, sällskap eller destination i världen. I mitt fall låter jag min röst ge mig credd för den jag är och var jag är i livet. Rösten uttrycker också tacksamhet över det jag har och att allt är förgängligt. Ögonblicken existerar just här och nu. ”Sen” kanske inte finns och det vore trist att ångra sig när det inte finns tid kvar för att ändra på något.
Avslutar med en liten bildkavalkad över alla underbara färger och nyanser i mitt liv.
21 december 2024, mamma och mina barn; julbord på Balingsholms Gård
Jag tror inte på uttrycket att någon är ”lyckligt lottad!” Istället fäster jag mycket större tilltro till uttrycket ”som man bäddar får man ligga!” (eller var det ”om man bäddar får man ligga?”). Skämt åsido. Min fasta övertygelse är att var och en av oss är sitt livs gud och våra val (bäddningen) leder till olika utfall (liggandet). Går tillbaka till jaget och utgår ifrån mig själv. Tror inte för en sekund på att jag är universums mittpunkt och att jag är lyckligt lottad eller att världen konspirerar mot mig. Det är min egen inre energi som jag kan omvandla till gott, eller till negativt. Genom att ha en strävan mot något och ägna energin åt resan mot den strävan kommer så småningom utfallen (liggen).
På samma sätt som ingen (eller i vilket fall få) av oss sätter sig i bilen och gasar på för fullt utan att ens veta åt vilket håll man ska, är det med livets strävan. Skillnaden är att livets resa är själva målet. Att njuta av resans olika väglag, oavsett väder, är själva livet. Det är resan mellan att vi föddes och lämnar det jordiska som är den som ska avnjutas. Ibland reser vi på flerfiliga motorvägar, ibland på mindre byvägar. I vissa lägen är vi i näst intill ogenomtränglig terräng och vi får sakta krypa igenom. Andra gånger är det branta upp- och nerförsbackar. Vissa dagar skiner solen. Andra dagar är det storm och iskalla skyfall. Men, resan fortsätter och så småningom har vi klarat av en delsträcka som tett sig omöjlig.
Nu till lite reflektioner från min egen resa/strävan och när jag startade min strävan för drygt 40 år sedan såg jag framför mig en framgångsrik IT-karriär (ADB hette det på den tiden). Längs med resan där åren har lagts på varandra har jag insett att jag inte kan skilja på vad som är ”jobb” och vad som är ”resten”. Jag är jag, oavsett i vilket sammanhang som jag befinner mig. Vissheten har växt fram genom otaliga kurser, workshops, projekt, teamövningar, problemlösningar, misslyckanden och framgångar. Ett genomgående tema på min resa har varit begreppet ”förändring!” Återkommande har jag matats med hur förändring måste till, att stanna där man är betyder förfall/undergång. Personligen synar jag påståendet som en gigantisk bluff! Jag påstår att förändringsivern är ett stort stressmoment som förkortar livet och bidrar till mindre nöjdhet under tiden man är på sin resa. Hur många gånger har man inte hört att ”du borde avskaffa dina gamla vanor”, ”hitta nya intressen (vanor)” och liknande? Bullshit! Det är inte förändring du söker. Det är att ha din hälsa så länge det är möjligt, för utan den är resten oväsentligt.
Att vara nöjd med sin resa och njuta av olika rastplatser på densamma är f-n så mycket trevligare och hälsosammare. Att stanna upp, ge sig själv en bamsekram och konstatera: ”Jag är så nöjd med mig själv och mitt liv!” Givetvis kommer resan från den rastplatsen att gå vidare, men det är du som riktar kompassen åt vilket håll du vill. Inte förändringskonsulter eller välmenande vänner/familj. På den fortsatta resan kommer flera rastplatser med helt fantastiska vyer där man får chansen att berömma sig själv ytterligare. Att vara än nöjdare. Om det sen råkar bli någon förändring som en konsekvens av nöjdhetsresan, så är det helt ok. Men förändringen är inte målet. Resan är målet. Att vänta med att vara nöjd först på slutet känns som ett dåligt skämt för min del.
Ha en fantastisk tisdag var du än är på din resa. Avslutar med AI-genererade bilder som beskriver en fin resa.
Har ägnat massor av tid åt tankar kring det område som lovar omvälvande förändringar och som faktiskt redan stuvar om verkligheten för miljontals människor. Jag pratar om artificiell intelligens (AI). Skaffar mig flera olika perspektiv vartefter mina tankar tänder upp nya vägar. Försöker mig på att skapa en grundplattform för framtiden redan idag. Hur pretentiöst är inte det?
Börjar med att försöka reda ut det universella med oss människor och börjar med uppfattningar om tid/närvaro:
Majoriteten av människor i välutvecklade länder lever sällan i nuet
Nostalgikerna lever i det förgångna (det var bättre förr)
De hoppfulla lever i framtiden (det blir bättre snart)
En minoritet är här och nu
Utifrån det resonemanget tänker jag att även i framtiden kommer den här indelningen att vara aktuell. Det innebär att:
Man bygger affärsmodeller som saluför nostalgiska trippar för en kategori (min satsning)
Man bygger affärsmodeller för att sälja in framtida lycka för en annan (luftslott)
För den minoritet som sannolikt kommer vara en än mindre minoritet kan det vara värt att tänka på följande:
Västvärldens befolkning blir äldre och äldre = har mer och mer liv bakom sig (alltså en växande målgrupp för nostalgiska trippar)
Om framtiden inte finns är det meningslöst att investera i den = utveckla framtida nostalgitrippar för den målgrupp som snart ändå blir gammal med livet bakom sig (framtida nostalgiska trippar på steroider)
Sen funderar jag över ett ”faktum” som snart är vedertaget:
”Förr skapade vi allt från grunden. För varje ny dag kommer nya maskiner/teknik som gör jobbet!”
Sluter mig till att några värden kommer vara odödliga även i framtiden:
Vänlighet och empati: Kommer väl till pass som grund för nostalgitrippar i en värld av robotar som precist och empatilöst löser våra uppgifter
Nyfikenhet: Tidlöst och kommer alltid att lysa upp nya vägar
Aktivism: Vem är det som egentligen bestämmer hur framtiden ska vara? Låter var och en av oss ”andra” eller ”någon” göra det får vi den framtid vi förtjänar. Tror att ”alla” så småningom kommer vakna till liv och utföra aktivism för att ta tillbaka framtiden!
Där finns nu en grundplattform för att ta sig an framtiden. Kom ihåg var du läste det först!
Givetvis kan jag inte avsluta en tankebana om framtiden utan att ha bett ”framtiden” att måla en bild över framtiden. Bad Bing Image Creator att ”skapa en graffitilik avbild av framtiden där robotar och AI är vardagsmat.”