Evigheten bor i rummet mellan begynnelsen och slutet.
Ett ögonblick, en timme, ett år, en livstid.
Alla är trådar i den oändliga väven.
§
Eternity lives in the room between the beginning and the end.
A blink of an eye, an hour, a year, a lifetime.
All are threads of the infinite fabric.
Tjusningen med åldrandet är årens samlade intryck i hjärnan som lyser upp nya synapskopplingar.
Något som formar tänkandet.
Ger helt nya insikter.
Personligen upplever jag att ett på tok för stort ungdoms-ego numera hittat en viloplats. Något som ger mig helt nya perspektiv i livet.
Klarhet.
Allting jag har upplevt sedan mitt första andetag har ett slut. En klarhet fylld av optimism. För jag förstår och anammar Piet Heins odödliga ord på ett än djupare plan:
”I evighetens perspektiv är varje ögonblick ett liv!”
Att välja glädje och omfamna vardagen är min egen lyckoformel och med det en tacksamhet över insikten om ett oändligt antal slut.
write4joy 