Odla nyfikenheten

Läsande är den bästa formen av lärande och njutning för mig. Jag har investerat massor med pengar i att ständigt köpa god litteratur och ibland mindre god sådan. Just nu köper jag in det som ska bli sommarens läsning.

Investeringarna i litteratur har skapat en förmögenhet i livet, privat såväl som professionellt. Förutom en kittlande glädje som god litteratur ger har jag lärt mig mängder av olika kompetenser. Ett lärande som kittlar nyfikenheten att vilja veta mer om vitt skilda saker.

Med åldern märker jag att den naturliga nyfikenheten tappat sin glöd. Läsandet stimulerar en intellektuell nyfikenhet som håller utforskarlusten vid liv. Jag har till och med gått så långt att jag periodvis läser kurser om hur man kan lära sig att lära. Den senaste var visserligen för fem år sedan, men jag läser om lärande ett par gånger per år. Senast läste jag Harvard Business Reviews guider om ”Professional Growth”.

<>

<>

Givetvis investerar jag tid i att hitta bra material på nätet och då framförallt för att lära något. Har en favoritplats på nätet som heter Success. Har hittat en artikel som handlar om metoder till ett oförtröttligt livslångt lärande.

Grunderna är barnsligt enkla: Var obotligt nyfiken, ställ frågor och läs extremt mycket! Dessutom är regelbunden motion och tid för återhämtning de bästa kompanjonerna på lärandets väg.

Ha den bästa av helger fina ni!

<>

Lite 3vligare nu

Igår kväll, onsdag 13 maj, var det dags för det andra löparpasset.

Tog med mig känslan jag hade efter att ha klarat av det första löparpasset två dagar innan. Valde att bygga en positiv inre bild och inte tänka på hur fruktansvärt tungt det var.

Funkade delvis bra. Löparpasset gick betydligt enklare och jag kunde ha koll på andningen. Dessutom kunde jag då och då även insupa omgivningen under löpningen. Till skillnad från senast då jag enbart fokuserade på att överleva.

Inför nästa löparpass på lördag har jag både en positiv känsla av själva löpningen ihop med endorfinruschen efter. Ska använda mig av båda dessa för att njuta lite också.

Ha en fin torsdag. Wherever you are!

<>

O3vligt men nyttigt

Idag är det 8 år och 8 månader sedan jag senast var ute på en löprunda. Då det begav sig tränade jag för fullt inför Midnattsloppet och skulle springa med Författarförbundet. Jag behövde strax under en timme för att förflytta mina 102 kilon en mil.

Snabbspolning framåt till 11 maj 2020. Efter många år med styrkelyftande och uppnådda mål (605 kilo i knäböj, marklyft och bänkpress) har jag nu lagt om min träning. Visserligen är det extremt roligt att vara stark, men jag väger numera 114 kilo. Onödig extravikt att bära. Mitt nya mål är att gå ner 5 kilo per år och försöka behålla så mycket styrka som möjligt. Målvikten är 104 kilo.

Köpte ett par nya Asics löparskor anpassade för min vikt och steg. Köpte även ett par kompressionsstrumpor för att skona så många delar av ben/vader som möjligt.

Avslutade dagens sista möte strax innan 17 och började sakta peppa mig själv inför stundande nypremiär i löparspåren. Du vet hur elitidrottare berättar om att visualisera sig själv hur man gör ditt eller datt? Precis vad jag gjorde. Byggde upp en bild av hur jag smidigt och med lätt stuns banade mig väg i spåret, med elegansen hos en gasell.

Resultatet?

Visualisera dig en kraftigt berusad Dunderklumpen med icke-fungerande luftvägar som okoordinerat skenar i slow-motion. Har du bilden framför dig? Bra. Då kan du tänka att jag presterade än sämre.

Men, efter en totalsträcka på 4,5 km med 1,5 km löpning och 3 km powerwalk kom endorfinrushen och det är den känslan jag bygger nästa pepp på. Redan i övermorgon. Regnbågen håller med.