Kärlek till en vän

Vårtecknen är så många nu och eventuella bakslag kommer bli kortlivade

I allt det som nu gror för att snart spira i full prakt finns även tiden till eftertanke

Att ta sig tiden och uppskatta den största gåvan i livet: Hälsan!

Glömmer själv bort att regelbundet stanna upp i livet och bara visa tacksamhet över att hälsan huserar i vårt hem

En älskad vän kommer inom kort att ta en match mot kräftan och då kommer en uppsjö av känslor

En vän som har ett hjärta i renaste guld, kombinerat med en urkraft som få

Tvivlar inte en sekund att hon kommer segra och förpassa kräftan till helvetet där den hör hemma

All kärlek och positiv energi som lever i mig förmedlas nu till våra älskade vänner

Avslutar med Karin Boyes vackra dikt ”I rörelse”

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

”I rörelse” – Karin Boye

Avtryck

Livet är stort. En viktig del av den storheten är de relationer vi skapar under vår tid på jorden. Relationen till en själv och till andra.

För knappt sju år sedan lärde vi känna Sven. En då 84-årig man med glimten i ögat och hjärtat på rätt ställe. Vi började umgås och utveckla relationen. Fikade, spelade schack, drog dåliga vitsar, drack whisky och en hel del små vardagliga ting. Jul-, midsommar- och födelsedagsfiranden förgylldes också i varandras sällskap.

Sven var änkeman utan egna barn. Han ville ha oss som sina närmast anhöriga så att han kunde känna sig trygg.

Ett hedersuppdrag.

Relationen fördjupades.

Efter två fallolyckor och långt gången cancer orkade Svens oändligt varma hjärta inte slå mer. I lördags kväll somnade han för natten. Hans hjärta somnade för eviga tider. 91 år gammal lämnade han våra liv som nu kommer sakna en dimension.

Jag bär med mig hans sista ord. Efter att ha varit vid hans sjuksäng, hållit händer och klappat hans hår ville han sova. Hans avskedshälsning: ”Jag är så glad att ni finns!”

Med den här hyllningen vill jag att du ska veta att det är vi som är tacksamma att ha fått ha dig i våra liv. Vila i frid med Barbro högt där uppe!

 

img_1181

Självförtroende

Du är vad du tänker om dig själv.

Den finaste och mest givande vänskapen som räcker så länge du lever är att vara en äkta vän med dig själv.

Att vara medveten om när din egna röst blir negativ och omedelbart kliva in och tala om hur jävla bra du är!

Mer tro än tron på dig själv är valfritt.