En kylslagen, regnig och grå majdag på andra sidan fönstret. Willie Nelson i högtalarna i min skrivarstudio.
Har under veckan skrivit ett litet manifest för de som utsatts för någon form av våld.
Trots att jag snart fyller 55 lever min barndoms utsatthet i symbios med den jag idag är. Men, bara för att jag för länge sedan har förlåtit mina plågoandar kan jag aldrig tolerera våld, hot och pennalism.
<>
När slagen ackumulerats
Samlats på hög
.
Då hoten upprepats
Meningen förlorats
.
Sträck på din rakt igenom unika gestalt.
Lyft huvudet högt
.
Andas in alla dina medmänniskors energi
.
Räkna sakta ett, två tre
Släpp långsamt ut alla föroreningar
.
Bryt och starta på nytt
.
Du är modig, stark och vis
<>
