Var ute på en runda frisbeegolf med goda vänner här om dagen. Ena vännen berättade om hur han blivit extremt trött av att gå uppför Flottsbrobacken. Tänkte att det inte skulle vara någon match för mig att knalla uppför backen, så jag provade. Jag visualiserade hur jag skulle småspringa och ta mig skuttande upp till toppen. Efter 30 meter uppför fick jag revidera om min bild och se mig själv hur jag går upp till toppen med jämna promenadsteg. Efter ytterligare 15 meter fick jag stanna och hitta ett sätt att andas, samt försöka stoppa hjärtat från att hoppa ut ur bröstkorgen.
Resultatet blev 5 stopp på vägen upp och en rejäl återhämtning väl på toppen. Snacka om när verkligheten krockar med en inbillad självbild! Nu har jag bestämt att gå uppför backen 2 – 3 dagar i veckan och i slutet av sommaren ska jag kunna ta mig till toppen utan att stanna för att vila.
Delar med mig av lite vackra naturbilder från området.