Lyssnar på ”Magnolia” av Ana Diaz
Vilken härlig känsla hon har i både texten och tonen
<>
Femton, springer fort
Känns som en sekund
Jorden snurrar runt, men jag gör ingenting alls
Aska på mitt bord, änglar i mitt rum
Ser dem om jag blundar, genom mina fingrar
<>
Det gör ont att vara ensam
Men det är lugnt för det mesta
Och jag gjorde mitt bästa, och vi klarade det nästan
<>
Gråt nu, du kommer bli hel
Lämna det åt floderna
Skogarna
Hjärta, låt det rinna bort
Blomma som magnolia
Ur skuggorna
<>
Igår kväll var sista kvällen med ljusprojektioner över Stockholms Stadshus till ära för Nobelpriset
Delar med mig av lite bilder från söndagskvällen
Mat är så otroligt gott och trevligt att umgås över
Skänker även glädje att förbereda
Börjar med att hitta inspiration på kombinationer som tidigare inte testats
Därefter handlas råvarorna in och ett vin som passar
Stunden i köket när tillagningen görs
Slutligen avnjutningen i sällskap av nära och kära
Lördagens meny var enligt följande (klicka på rätten för recept):
Förrätt:
Burrata med citrus- och fänkålssallad
Varmrätt:
Limekyckling med tagliatelle och parmesan
Efterrätt:
Köksglädjen i några bilder
Sitter i skrivarstudion och jobbar med min bok
Behöver ta en kort paus och ägna mig åt en hälsosam övning
Jag tänkte ta några kända talesätt och sätta en egen kontext till dom
”Alla vägar bär till Rom” – Förutom under corona lockdown
”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge” – Sa någon dagen innan lön och inte den 17:e i månaden
”Ensam är stark” – Ska vi ringa och höra med ”Kulturmannen”?
”Gammal är äldst” – Så länge man inte är på ett svenskt ålderdomshem
”Kasta inte yxan i sjön” – Den kommer att behövas när miljöpartiet avskaffat det moderna livet
”Kärt barn har många namn” – Speciellt när ungjäveln ställer till det
”Ta det med en nypa salt” – Absolut, så länge det kommer med en klyfta lime och Tequila
Avslutar med en julbild
Den femte vanan kan sannolikt vara den viktigaste om man vill odla och behålla relationer
Det finns en stor tjusning i vanan i all sin enkelhet:
”Erkänn högt och tydligt de gånger du har fel!
Visa inte med en min eller ett ljud när du har rätt!”
Jag älskar SVTs julkalendrar
Följer programmet varje år
Årets är extra spännande: Svarta hål, tidsresor och familjekonflikter i en härlig mix
Mirakel finns att se på SVT Play
Pandemin är lömsk och allvarlig
Försiktighet och omtanke är nyckelorden
Men, det finns en annan hälsodimension att komma ihåg. En dimension som fortsätter även efter att nuvarande pandemi är ett dåligt minne blott: Vår fysiska och själsliga hälsa
Det är svårt att separera kropp och själ eftersom de lever i symbios
Under vintermånaderna behöver vi komma ihåg att röra på oss
Promenader i dagsljus, träning, pauser för att sträcka och tänja bland annat
En kollega har insett att stående arbete framför datorn 4 timmar om dagen bränner lika mycket energi som ett lättare cross-fit-pass
Mitt personliga tips för alla som jobbar hemifrån är att ta insparade restimmar och reservera dessa för välmående
Skickar med en nytagen bild från dagens lunchträning på Friskis & Svettis i Huddinge
Friskis i Huddinge har gjort en hel del ansträngningar för att skapa förutsättningar även under pandemin. Ingen trängsel, precis som bilden visar
Hittade en bra betraktelse på Pinterest
<>
En vis person blev tillfrågad: ”Vad är ilska?”
Det klockrena svaret: ”Det är ett straff vi tilldelar oss själva för någon annans misstag!”
<>
Avslutar med en bild från min skrivarstudio
Vissa dagar är lite mer fantastiska än andra
Idag är en sådan dag
Flera nya scener har på ett magiskt vis presenterat sig
Samlingen av korta noveller jag påbörjade har utvecklats i två omgångar; först till en sammanhållen novell och idag till en roman
Fortsätter det på det här viset är det en trilogi som kommer att materialiseras
Så sjukt tacksam över att få så mycket rikedom till skänks
Som Elisabeth skriver i boken ”Big Magic – creative living beyond fear”
Avslutar det hela med en låttext
Alltid när jag skriver har jag någon form av författarmusik som sällskap
Idag var det en hel del soulklassiker från 60- och 70-talet
Birds flying high
You know how I feel
Sun in the sky
You know how I feel
Breeze driftin’ on by
You know how I feelIt’s a new dawn
It’s a new day
It’s a new life
For me
And I’m feeling good
Minns mycket väl mig själv som yngre: En ambitiös, uppåtsträvande person med ett självförtroende som kunde flytta berg
Har även i minnet hur jag bara tog saker och ting för givna; hade inte tid att stanna upp och reflektera över livets essens. Jag var på väg någonstans!
Med åren mognar människor och förändras i synen på vad som betyder något. Enligt min åsikt handlar det om nödvändighet att hushålla med sin energi, men låt oss kalla det för visdom med åren 😊
För egen del har mognadsprocessen pågått ett antal år – det började något år innan jag skulle bli 50. Idag är jag visserligen lika nyfiken och vetgirig som i ungdomen, samt med ett solitt självförtroende. Men, jag strävar inte längre uppåt i någon imaginär framgångshierarki.
Vad har alla mina personliga betraktelser och mognad med något att göra?
Något essentiellt!
Att visa tacksamhet för allt som man har, istället för att ständigt jaga något man inte har. Att leva i nuet och känna tacksamhet över hälsa, väder, förhållanden, vyer och ett tusentals andra små vardagliga ting.
Vardagen bär så mycket magiskt som kan gå en förbi om man bara strävar uppåt/framåt.
