Livet är förunderligt och inget mindre än ett mirakel. I min egen lilla mirakeltillvaro skattar jag tänkande och vetande högt. Tyckande är inte riktigt mitt favoritområde.
Tyckande, antagande och andra former av fördomar är i min mening en form av utsläpp som bidrar till det sämre för jorden. Tog en kurs nyligen som heter ”Critical thinking for better judgment and decision-making”. En av modellerna i kursen har jag återskapat på bilden nedan. Så otroligt talande för skillnader mellan tyckande och vetande.
För mig osökt in på ett citat som jag inte vet vem det kan tillskrivas:
”Ord ska vägas, inte räknas!”
<>
<>
Avslutar min betraktelse med ett boktips som öppnar upp nyfikenheten och kittlar fantasin: ”Big Magic: How to Live a Creative Life, and Let Go of Your Fear” av Elisabeth Gilbert.
Coronapandemin är långt värre än vad jag i inledningsskedet resonerade kring. Jag använder mig ofta av probabilistiskt tänkande då jag vill försöka förstå något osäkert och skaffa mig själv ett sammanhang. I det arbetet använder jag mig av Bayes sats för att förädla mina olika sannolikhetsteser när mer data finns tillgängligt. Har varit, och fortsätter att vara, en förespråkare av den svenska modellen för att möta upp mot pandemin.
Är idag mer osäker på sannolika skeenden i en nära framtid, då Covid -19 visar sig vara extremt förrädiskt. Därför fortsätter den mer isolerade vardagen ett tag till. Det här är min nionde vecka då jag sköter mina uppdrag från hemmakontoret. Förutom att då och då vara på kontoret och träffa kollegor fysiskt är det få nackdelar med min nya vardag.
Om jag tittar på just den här veckan som nu är inne på sin sista arbetsdag skulle jag under ”normala” omständigheter ha ägnat tid åt:
Restid inom Stockholm måndag, onsdag och fredag: Ca 7 timmar
Restid ToR Göteborg tisdag med tåg, flyg, taxi, taxi, flyg och tåg. Totalt (utan förseningar) ca 6 timmar resa
Restid ToR Luleå torsdag. Totalt ca 6,5 timmars resa
Det skulle ha varit avresa hemifrån 5 på morgonen och ankomst hem vid 19-tiden på kvällen under resdagarna.
I min nya vardag sparar jag in nästan 25 timmars resande och jobbar betydligt kortare dagar, vilket ger mycket mer utrymme för annat. Jag studerar mer, läser mer, skriver mer, tränar mer, umgås med familjen mer, tar hand om hus-/trädgårdsprojekt och har ändå ”tid över”.
Den tid som är över kan jag fortsätta ägna åt att försöka förstå vad morgondagen har att erbjuda. För min del är det en terapeutisk verksamhet som ger mig en saklig grund att förhålla mig till liv, hälsa, sjukdom och död. Även sjukdom och död har en plats i vardagen. Ger mig än mer respekt för-, och glädje i, min vardag.
Hoppas att min högst personliga vardagsbetraktelse kanske kan ge dig någon influens i din egna högst personliga vardag. Kramar till alla.
För att underlätta livet för alla er underbara kvinnor på vår planet kommer här lite om hur mannen fungerar/tänker. Har tagit till mig av allt jag har lärt mig om vad kvinnan säger och tänker, därför gör jag samma upplägg vad mannen säger och tänker:
Jag mår bra = Jag mår bra
Låt mig vara ifred = Låt mig vara ifred
Gör som du vill = Gör som du vill
Nu vill jag stanna för att ta en kaffe = Nu vill jag stanna för att ta en kaffe
Jag ska köpa den där tröjan = Jag ska köpa den där tröjan
Ja = Ja
Nej = Nej
Kanske = Kanske
Vad fin du är älskling = Nu vill jag ha sex
Nej, du har inte blivit tjock = Nu vill jag ha mer sex
Din rumpa är inte alls stor = Det är dags för lite mera sex
I ytterst sällsynta fall kommer du att få höra en man säga följande:
Vi behöver prata = Har fått ett hårt slag i huvudet och jag är totalt oberäknelig!
Som ni kan se är vi väldigt komplexa varelser med enorma djup och oanade sidor. Hoppas att den här lilla handboken hjälper till att överbrygga avstånd och skapa samförstånd mellan könen. Eventuella bieffekter är världsfred, slutet på global uppvärmning och en riktig datummärkning på kött i affären
Många människor ägnar tid och energi åt allt som de saknar och vilka brister ens partner har. Tänk om de skulle ägna energin åt att omfamna det som de har och alla miljoner små detaljer hos sin partner som de en gång förälskade sig handlöst i?
En enkel fokusförskjutning som grundrecept för att njuta av det enda liv du känner till.
Lite onsdagstankar från en tågkupé mellan Lund och Göteborg.
För nästan exakt fyra år sen skrev jag en betraktelse om strömningar i vårt samhälle.
Idag känns betraktelsen mer aktuell än någonsin. Nationalism, protektionism, mobbning på högsta nivå, skrämselretorik och simplistiska förklaringsmodeller sköljer över oss.
Vänlighet, omtanke och medmänsklighet är det jag upplever i min vardag och alla fina möten jag har. Är därför bergfast i övertygelsen att det är vårt normala tillstånd. Det andra är ett tillfälligt virus som måste ut ur systemet!
Det finns inget som heter lite kärlek eller lagom lycka
Det finns inget som heter lite moral eller lagom heder
Det finns inget som heter lite rasist eller lagom hatisk
Det finns inget som heter lite rädd eller lagom mobbad
Det finns inget som heter lite fördomar eller lagom småsint
Det finns inget som heter lite ledsen eller lagom tröstad
Det finns inget som heter lite kyssar eller lagom smekningar
Många löpkilometrar har skrivits och kommer att fortsätta skrivas om hur vi människor kommunicerar. Personligen har jag lärt mig mängder om ämnet under mina dryga 53 levnadsår. Nu när hösten gör sitt inträde är det väl en bra tid att skriva ner mina viktigaste insikter?
Den första och viktigaste insikten är att mottagaren gör tolkningen av ett budskap. För egen del har jag slutat försöka förklara mig för den som aktivt vill missförstå eller förvanska det jag säger.
Varje form av kommunikation skapar någon form av effekt. Som en följd av (miss)tolkningar innebär det att de effekterna ligger utanför min kontroll. Däremot har jag 100 % kontroll över min egen attityd och sättet jag väljer att kontrollera skeenden på. Konsekvensen är att jag aldrig blir ett offer för omständigheter (och att jag tar ansvar för mina handlingar).
Tredje betraktelsen handlar om mina fördomar och hur jag dömer andra. Varje gång jag dömer en person har jag identifierat en brist hos mig själv som jag snarast måste jobba med. Icke-dömande konversationer är högsta nivån av mänsklig kommunikation.
Avslutar mitt korta måndagsfilosoferande med några vackra höstkvällsbilder.
write4joy 