Flow ger energi

Har haft några veckor som har varit mer intensiva och krävt en hel del omprioriteringar. Även om det har varit både viktigt och lärorikt har det lett till en större mental trötthet än vanligt. Har noterat hur jag ägnat mer tid åt oändligt scrollande på sociala medier, mer slötid framför TVn och mindre tid med att göra något konstruktivt under ledig tid. Har noterat det hela och medvetet låtit mitt ”lata” jag bestämma ett kort tag. Men, nu är observationen över och en del egna läxor har lärts. Delar med mig några viktiga lärdomar.

  1. Energivampyrer finns överallt och får större utrymme ju mindre energinivå vi har. Soffpotatisar är personer som inte har orkat eliminera energivampyrerna. I mitt fall har jag noterat att Facebook är en enorm vampyr. Har varit utanför i 18 månader, men valde att gå med igen för en månad sen. Nu har jag bett Meta om att få allt mitt data och kommer radera mitt konto permanent när det datat är sparat. Har även beslutat mig för att skippa nyhetssändningar på TVn, säga upp min DN-prenumeration och att vara extremt sparsam med att läsa skvallertidningarna på webben (Expressen och Aftonbladet i mitt fall).
  2. Meditativ visualisering dagligen. Mental prepp 5 minuter på morgonen, samt mental de-tox 5 minuter på kvällen. 5 minuter två gånger om dagen låter som extremt lite tid, men våra hjärnor är kraftfullare än det mesta som har uppfunnits. 5 minuter räcker till att känna tacksamhet över att vara i livet, ha hälsan, älska/vara älskad, känna glädje över sin sysselsättning, se en väg mot utveckling och visualisera hur ett enda önskat resultat ser ut/känns. De här 5 minuterna eliminerar mängder av tid som bara skulle ägnas åt onödiga vardagliga beslut och ackumulerat innebär de 5 minuterna eliminering av oro. Kvällens 5 minuter ägnas åt egenberöm; att ge balsam till själen genom egenuppskattning.
  3. Personliga konstnärsprojekt. Den tid som har gått åt till TV, sociala medier och oro över oviktiga beslut ägnas istället åt estetiskt skapande. För egen del är det en kombination av skrivande och musicerande. Tiden flyger förbi snabbare i skapandet än vid ”soffpotatisaktiviteter”, men den euforiska känslan inombords under skapandet är som den kraftfullaste tankstation för energi. Flow = energi!

Avslutar mina små tankevandringar som som jag gjorde förr: Med lite egentagna bilder de senaste veckorna. Skönt att ta en paus från AI-genererad konst.

Ha en suverän helg!

Tidlös intelligens

Jag är svag för tänkande och intelligenta människor. Delar med mig av ett enda litet stycke ur ”Självbetraktelser” av Marcus Aurelius som levde mellan år 121 – 180 före Kristus.

”Säg om morgonen till dig själv: Idag kommer jag att sammanträffa med en framfusig, en otacksam eller övermodig, en ränklysten eller grälsjuk eller opålitlig människa. Alla dessa fel hos dem kommer sig av att de är okunniga om ont och gott. Jag däremot, har insett att det goda till sitt väsen är skönt och det onda är oskönt samt att den felande av naturen är besläktad med mig. Inte så att vi är samma blod och säd, utan så till vida att vi är delaktiga av samma förnuft och samma gudomliga bestämmelse. Ingen av dessa människor kan skada mig, för ingen kan förleda mig till vad ont är. Inte heller kan jag vredgas på min frände eller vända mig ifrån honom. Vi är skapade för samverkan precis som händer, fötter, ögonlock och käkar. Att motverka varandra vore alltså naturvidrigt. Att känna ömsesidig ovilja och avsky är att motverka varandra.”

Försökte skapa en häftig bild med Marcus Aurelius i Microsoft Copilot, men den vägrade så länge namnet var med i min fråga. Så fort jag ersatte namnet med ”…en stoiker från romartiden innan Kristus…” blev det nedanstående resultat.

Framtid, AI och maskiner

Har ägnat massor av tid åt tankar kring det område som lovar omvälvande förändringar och som faktiskt redan stuvar om verkligheten för miljontals människor. Jag pratar om artificiell intelligens (AI). Skaffar mig flera olika perspektiv vartefter mina tankar tänder upp nya vägar. Försöker mig på att skapa en grundplattform för framtiden redan idag. Hur pretentiöst är inte det?

Börjar med att försöka reda ut det universella med oss människor och börjar med uppfattningar om tid/närvaro:

  • Majoriteten av människor i välutvecklade länder lever sällan i nuet
  • Nostalgikerna lever i det förgångna (det var bättre förr)
  • De hoppfulla lever i framtiden (det blir bättre snart)
  • En minoritet är här och nu

Utifrån det resonemanget tänker jag att även i framtiden kommer den här indelningen att vara aktuell. Det innebär att:

  • Man bygger affärsmodeller som saluför nostalgiska trippar för en kategori (min satsning)
  • Man bygger affärsmodeller för att sälja in framtida lycka för en annan (luftslott)

För den minoritet som sannolikt kommer vara en än mindre minoritet kan det vara värt att tänka på följande:

  • Västvärldens befolkning blir äldre och äldre = har mer och mer liv bakom sig (alltså en växande målgrupp för nostalgiska trippar)
  • Om framtiden inte finns är det meningslöst att investera i den = utveckla framtida nostalgitrippar för den målgrupp som snart ändå blir gammal med livet bakom sig (framtida nostalgiska trippar på steroider)

Sen funderar jag över ett ”faktum” som snart är vedertaget:

”Förr skapade vi allt från grunden. För varje ny dag kommer nya maskiner/teknik som gör jobbet!”

Sluter mig till att några värden kommer vara odödliga även i framtiden:

  • Vänlighet och empati: Kommer väl till pass som grund för nostalgitrippar i en värld av robotar som precist och empatilöst löser våra uppgifter
  • Nyfikenhet: Tidlöst och kommer alltid att lysa upp nya vägar
  • Aktivism: Vem är det som egentligen bestämmer hur framtiden ska vara? Låter var och en av oss ”andra” eller ”någon” göra det får vi den framtid vi förtjänar. Tror att ”alla” så småningom kommer vakna till liv och utföra aktivism för att ta tillbaka framtiden!

Där finns nu en grundplattform för att ta sig an framtiden. Kom ihåg var du läste det först!

Givetvis kan jag inte avsluta en tankebana om framtiden utan att ha bett ”framtiden” att måla en bild över framtiden. Bad Bing Image Creator att ”skapa en graffitilik avbild av framtiden där robotar och AI är vardagsmat.”

Att utveckla något nytt

Jag antar att alla bär på drömmar och önskningar om att utveckla sig inom något område. När man är ung känns det som att tiden räcker till för att göra allt man önskar och drömmer om senare. När jag så sakta närmar mig 60 år inser jag att vissa drömmar och önskningar måste börja realiseras nu. ”Senare” kanske inträffar för fort för att hinna med.

Givetvis kommer jag att fortsätta med mitt skrivarhantverk och försöka besanna drömmen om skönlitterärt författande. Den drömmen har jag jobbat med rätt länge nu och kommer fortsätta med skrivandet så länge jag lever.

Musiken har haft en viktigt plats i livet. Från ungdomens gitarrspelande i rockband till körsång på senare år. Har under många decennier haft en dröm om att kunna traktera två instrument: Saxofon och piano. Nu har jag tagit steget mot att utveckla drömmen om att spela piano. Har idag beställt ett hemmapiano från Roland, ett par studiolurar och en reglerbar pall.

Minns så väl när jag var 13 år och gick i Fittjaskolan. Fick en helt fantastisk musiklärare som hette Leif Karlsson och som väckte lusten att spela gitarr. Skaffade mig en egen gitarr. Satt hemma och lyssnade på radio, samt lärde mig att plocka ner melodier och ackord på gehör. Så småningom lärde jag mig grundläggande förståelse av noter baserat på det lärandet. Uppträdde i Fittjaskolans aula på skolavslutningen med en egenskriven blueslåt: ”Rolle Blues”. Därefter anslöt jag till en rockgrupp, ”Ming”, som andre-gitarrist. Var med och skrev några avlåtarna. Vi var en del av Fittja Förenade Musikgrupper (FFMG) och hade replokal med PA-anläggning. Spelade på olika festivaler och evenemang i Botkyrka.

Efter att ha blivit uttagen i landslaget för Tae Kwon Do fanns inte tiden för gruppen och gitarren fick samla damm. Har återupptagit spelandet vid flertalet tillfällen och även skrivit lite låtar, men det blev aldrig något hållbart. Nu hägrar pianot och att utvecklas med något helt nytt instrument. Med hoppet att även damma av gitarrerna så småningom och börja skriva musik på nytt. Har skaffat mig bra studiohörlurar för att inte plåga omgivningen med alla repetitioner som ingen förstår, förutom jag själv.

Skillnaden idag, mot 1978, är att det finns färdiga anslag och fingersättningar för enorma mängder av låtar. Fritt tillgängligt på YouTube. Dessutom finns det oändligt med online-källor, samt appar, för att utveckla sitt spelande. När grundövningarna blir tråkiga kan man alltid ta en paus och faktiskt spela riktiga stycken. Något som sannolikt kommer behövas när tiden inte är oändlig.

Rapporter kommer från utvecklingsresan.

Foto av Marta Wave pu00e5 Pexels.com

Årets första dag

Gott Nytt År och god fortsättning.

Foto av Fabio Eckert pu00e5 Pexels.com

2023 är drygt 12 timmar gammalt och står vidöppet för våra fötter. Hoppas att du har fått ett gott avslut på det gångna året, samt en sagolikt bra start på det nya.

Nyårslöften är inget jag ägnar mig åt sedan åtskilliga år. Summan av mina laster är variabel och min fantasi är så välutvecklad att jag ständigt hittar nya laster att berika livet med. Bara att acceptera och gilla läget. För en som har livsdevisen att ”lagom är alltid för lite” är nyårslöften en onödig dimension.

Senast jag skrev ett inlägg berättade jag om ett romanprojekt. Det fortskrider väl och känns gott i hjärteroten. Karaktärer, dialoger och skeenden är följeslagare som utvecklas under långa skogspromenader med min fyrfota vän. Dom gestaltas först som röstmemon i min Samsung innan de hittar vägen till fingrarna som plottrar för fullt i Scrivener. Ibland blir det slagsmål om hjärnkapacitet under promenaderna. Någon ny melodi eller låttext vill forcera in sig i den grå massan och irritera som en nykläckt fluga.

Har förutom skrivandet även läst en del god litteratur. Den bok som fångat mig mest är ”Himmel över Alaska” av Kristin Hannah. Läser för stunden en facklitterär bok med titeln ”The cyber effect” av Mary Aiken. En fängslande bok av en cyberpsykolog (hur cool titel) om mänskligt beteende och avarter i de digitala landskapen.

Ett nytt år är också tiden för genomgång av livet i stort och smått. Ställer mig återkommande några grundläggande frågor för att få en självbesiktning: När mår jag som bäst? När är jag som bäst? Är jag i den miljön där jag vill vara mitt bästa jag? En god övning i att hjälpa till i min utveckling som person. Har under tidigare år haft fokus på den professionella utvecklingen i min roll, men med åren handlar allting om den hela personen. Kommit till insikten att gamla sanningar om balans i arbets- och privatliv inte är hälsosamma. Gäller att tänka holistiskt.

Med det avslutar jag 2023 års första inlägg på Write4Joy och ser fram emot en berikande resa. Avslutar givetvis med lite ögonblicksbilder.

Än mera oregelbundenhet

November månad har gjort inträde med mörkare kvällar, tända stearinljus, fuktmättade dofter och lusten att skriva (mer). Är precis i uppstarten av en ny roman. Har scenariot klart för mig och har nu påbörjat persongalleriet, platsrekognosceringen, research för att kunna realisera scenariot och inom kort kommer scenerna att byggas upp. Det är en kittlande känsla av otålighet som bubblar inombords. En känsla som gäller att bevara även när all råtext ska redigeras ihop till något som håller god kvalitet.

Eftersom många av er som ibland hittar hit till Write4Joy själva ägnar sig åt skrivandet vet du att en sådan resa kräver full dedikation. Det är alltför lockande och enkelt att ibland ”bara dela med sig av lite tankar/bilder” på bloggen eller surfa lite extra länge i ”researchsyfte”. Alla de här avvikelserna från romanförfattandet blir så småningom tids- och produktivitetstjuvar, där i alla fall jag ändå lever i villfarelsen av att vara produktiv.

För att inte hamna i fällan och med en mycket god personkännedom om mig själv, kommer inläggen här på Write4Joy att komma med längre mellanrum än vanligt (som om det vore möjligt undrar säkert du). Passar därför på att för säkerhets skull önska dig en sagolikt God Jul och ett Gott Nytt År ifall att vi inte möts i sajberspejs. Avslutar med några höstbilder och en oregelbundenhetsillustration.

Foto av Suzy Hazelwood pu00e5 Pexels.com

Snällhet och selektivt dålig hörsel

En (inte så) vild gissning är att du läser/upplever höga elpriser, skenande matpriser, räntestegring och en hel del annat ”roligt”. Just det här inlägget är ett totalt motsatsförhållande mot roligheterna i första meningen. Det handlar om att välja välbefinnandet.

För länge sen, det måste ha varit under min kampsportskarriär (alltså riktigt läääääääänge sen), läste jag om Buddhas tankar kring de ”två pilarna”: Den första pilen är något som besvärar/stör och som händer utan vår påverkan. Eftersom det är som det är och vi inte kan göra något åt det är det allra bästa att acceptera sakernas tillstånd. Den andra pilen är vår reaktion på det som händer och kan vara oro, grubblande och ältande. Den andra pilen rår vi själva på och om vi tillåter den att vara negativ kan den ställa till större skada än den första.

I skenet av Buddhas två pilar tänker jag att en utvecklad selektivt dålig hörsel är ett riktigt gott motmedel. Omgivningen är full av negativa röster, precis som alla skrikande rubriker om fenomenen i första meningen. Även människor som vi älskar och respekterar kan säga/göra saker som potentiellt sårar. En selektivt dålig hörsel filtrerar helt enkelt undan och på så vis elimineras den andra pilen helt. Som om den aldrig hade funnits.

Vinsten är att du blir snällare mot dig själv på köpet. Och snällheten mot en själv är något av det mest värdefulla och sällsynta på vår jord.

Foto av Lukas Rodriguez pu00e5 Pexels.com

Tiden är din vän

Den bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sen.

Den näst bästa tiden är nu.

– Kinesiskt ordspråk

Tiden är alltid inne att göra något och det är aldrig försent… Tills det är det!

Ett liv är långt. Den där drömmen kan man ta senare. Dagarna fylls med det som gäller för stunden. Kvällarna är tid för återhämtning.

Ett alternativ är att se tiden som en älskad vän. Någon man inte kan tänka sig vara utan. Dagarna kommer fyllas med saker som gör skillnad och betyder något i en fruktsam relation. En relation byggd på ömsesidig respekt och integritet.

Oavsett om du drömmer om att bestiga K2, skriva en bok, forska i myrornas sexliv är den näst bästa tiden att börja nu. Kroka arm med din nya älskade vän och ta första steget.

Foto av Johannes Plenio pu00e5 Pexels.com

Nya professionella utmaningar

I torsdags (31 mars) var det min sista arbetsdag på Microsoft och dagen efter startade jag min nya resa på SEB (så som jag skrev i mitt förra inlägg). Det har varit lite omtumlande med mängder av uppmärksamhet och glada tillrop. På LinkedIn fick jag 14 711 läsningar, 287 likes och 63 kommentarer på ena inlägget. Dessutom mängder av direktmeddelanden över flera plattformar. Tänkte att jag delar med mig av min hälsning till vännerna på Microsoft som du kan läsa på LinkedIn.

Nu väntar en första hel vecka med nya uppdraget, något som jag verkligen ser fram emot. Hoppas du har haft en bra helg och att en lika rolig vecka väntar.

Nystartare

Ny vecka. Oanade möjligheter. Var och en väljer fritt.

Jag väljer att reflektera lite över de 679 dagar som jag har jobbat hemifrån och tiden framåt. Den retrospektiva analysen kommer att erbjuda egna lärdomar. Vägen framåt är mera siande och outstakad, men kommer att vandras med glädje.

I början av pandemin tog jag tillvara den tid ”som blev över” till konstruktiva saker. Från en vecka till en annan ”fick jag” helt plötsligt 15 – 20 timmar varje vecka som inte behövde tillbringas på resande fot. Det blev en del extra skrivande och gitarren åkte fram ur förrådet för att återuppta en alltför lång paus i musicerandet. Efter ett tag åts de lediga timmarna upp av vardagen och främst av soffliggande framför dumburken.

Lärdom 1: Utan medveten planering och krav på handlande faller man lätt ner i bekväma, men minst uppbyggliga, mönster.

För lite drygt en månad sedan var jag i processen att byta jobb. Träffade tilltänkta kollegor både live och via Teams. Efter varje live-möte hade jag svårt att varva ner på kvällen. Den tankade energin i samspel med andra ”på riktigt” var som en vitaminbooster.

Lärdom 2: Idé- och tankeutbyte är den högsta nivån av mänsklig stimulans.

Under processen med eventuellt byte av jobb fick jag även nöjet att göra ett personlighets- och ett intelligenstest. Har alltid tyckt om att hitta mönster och knäcka tankenötter. Har också hamnat högt i ”betyg” historiskt. Den här gången fick jag lite lägre ”betyg”, trots gott om tid och relativt okomplicerade tester.

Lärdom 3: Långvarig isolering trubbar av hjärnans kognitiva funktioner, trots idogt pluggande på distans.

Foto av Inzmam Khan pu00e5 Pexels.com

Men!

Det finns alltid ett men.

670 dagars hemarbete har också medfört massor av positivt på det privata planet. Mer umgänge med familjen. Mera tid med både tidigare- och den nuvarande hunden. Mera tid för matlagning. Mera tid för att ha tråkigt. Mera tid för vila och återhämtning. Mera tid för så mycket.

Foto av Pixabay pu00e5 Pexels.com

Framöver då?

Sedan pandemins start ser jag tydliga tecken på att vi är på sluttampen av den. Räknar kallt med att vi från och med hösten/vintern 2022 kommer att få ett säsongsvaccin mot Covid-19.

Mina äventyr med att byta jobb bar frukt och den 11 januari 2022 skrev jag avtal med min blivande arbetsgivare (mer om detta längre fram i tiden). Det innebär att jag den 31 mars kommer att jobba min sista dag på Microsoft och inleda ny karriär från och med den 1 april (inget aprilskämt hoppas jag). Då räknar jag med att tillbringa det mesta av min tid på plats och träffa nya kollegor ”på riktigt”. Ser fram emot att bygga nya nätverk och knyta värdefulla kontakter. Ser även fram emot de otroligt stimulerande och utmanande uppdrag jag har framför mig.

Att träffa människor, utbyta idéer och planera tillsammans ger så pass mycket bra energi att fritiden berikas automatiskt. Dessutom ser jag framför mig att TV-tittandet kommer ligga på samma nivåer som innan Covid-19 – Dvs nästan inget tittande alls! Avslutar med två morgonbilder från i morse: Bild 1 från promenaden med Enzo och bild 2 när jag sätter igång arbetsdagen på hemmakontoret.

Ha en suverän vecka!