Söndagsförmiddagar kan vara helt underbart magiska och förtrollande. Precis som idag.
<>
Söndagsförmiddagar kan vara helt underbart magiska och förtrollande. Precis som idag.
<>









En kylslagen, regnig och grå majdag på andra sidan fönstret. Willie Nelson i högtalarna i min skrivarstudio.
Har under veckan skrivit ett litet manifest för de som utsatts för någon form av våld.
Trots att jag snart fyller 55 lever min barndoms utsatthet i symbios med den jag idag är. Men, bara för att jag för länge sedan har förlåtit mina plågoandar kan jag aldrig tolerera våld, hot och pennalism.
<>
När slagen ackumulerats
Samlats på hög
.
Då hoten upprepats
Meningen förlorats
.
Sträck på din rakt igenom unika gestalt.
Lyft huvudet högt
.
Andas in alla dina medmänniskors energi
.
Räkna sakta ett, två tre
Släpp långsamt ut alla föroreningar
.
Bryt och starta på nytt
.
Du är modig, stark och vis
<>

I världen jag lever i för närvarande ser jag två allvarliga hot mot sann kunskap:
Inte så förvånande att gammeldiktatorers modus operandi vinner ny terräng i så kallade demokratiska länder.
Dagen efter den sista söndagen i april 2020.
Helgen har bjudit på trängsel på uteserveringar.
Inser att vi lever i ett samhälle med en del genier och uppfinnare: De hittar hela tiden nya sätt att misslyckas.
Får mig att konstatera: ”Ett arsle är ett arsle, oavsett om det bär kostymkjol eller snickarbyxor!”
Vi lever i nya tider med tidlösa beteenden.

Vårvindar gör mig sällskap under promenader längs barrdoftande skogsspår. Rufsar ömt om i kalufsen. Nyper lätt i kinden. Smeker nacken, sådär lite nonchalant. Liksom i förbifarten.
Från sydost sveper dofterna av sjön. Fångar sinnen. Väcker kärlek.
Tar en kort paus vid vattenbrynet. Knäböjer. Handen smeker vattenspegeln. Ringarna stillar sig majestätiskt till ro.
Ögon möter himmel, horisont och ett leende mansansikte.
<>




Skrev för ett antal år sedan om begreppen ”Lite” och ”Lagom”. Känner att det passar med en repris i vår nuvarande vardag.
Det finns inget som heter:
Lite kärlek eller lagom lycka
Lite moral eller lagom heder
Lite rasist eller lagom hatisk
Lite rädd eller lagom mobbad
Lite fördomar eller lagom småsint
Lite ledsen eller lagom tröstad
Lite kyssar eller lagom smekningar
<>

Kom över ett citat av George Carlin som jag verkligen tyckte om när jag var yngre. Delar det här och har det inom räckhåll framåt.
"Fighting for peace is like screwing for virginity!"

Vissa magiska ögonblick förblir intakta i virusets tidevarv.
Nedåtgående kvällssolens godnatt till ekarnas kronor.
Rodnande kvällshimmel som ett tryggt täcke.
Vårkvällens lockelser är jungfrulig mark som inget elände kan befläcka.

Vandrar runt i välbekanta landskap.
Dofter och ljud bär mig tryggt fram.
På tidigare vandrade stigar.
Vårvattnet porlar ystert efter en tynande tillvaro.
Liv som frodas vart jag än vänder mig.
Öppnar vener och artärer i min kropp.
Väcker ny lust och känslor.
Känner att jag vill ge hela världen en bamsekram.
<>






Efter att jag skrev mitt förra inlägg om smittsamma leenden hände något.
Jag.
Kan.
Inte.
Sluta.
Le.
Omfamnar till fullo mitt skrivarnamns ändstavelse ”joy” och myser vidare.
